Det har varit intensiva dagar för Ida Svanberg och hennes man David Gustafsson, som är bosatta i Timmernabben i Kalmar län. I lördags döptes parets tre månader gamla dotter Hedda – och samtidigt passade Ida och David på att gifta sig.

I onsdags var det som bekant bockpremiär, vilket är att betrakta som ett närmast heligt datum för både Ida och David – båda är nämligen jägare, med jaktmarker på Öland till sitt förfogande för bockjakten.

Missad premiär

– I år missade jag premiärdagen, det var första gången på väldigt länge. Hedda fick sitt tremånadersvaccin i tisdags, så då ville jag vara hemma med henne i onsdags, berättar Ida Svanberg.

Men dagen därpå, den 17 augusti – då kom hon till sist ut på pass.

– Efter många om och men bestämde jag mig till slut för att gå ut. Efter att ha tagit oss ut till jaktmarken, en mark på norra Öland där vi gästjagar, smög David och jag oss ut åt varsitt håll. Jag hade bestämt mig för att sitta i ett torn där jag tidigare skjutit tre bockar, en plats jag känner väl.

Skumpig resa

De 500 meter som skulle avverkas för att nå tornet är i normala fall inte särskilt ansträngande, men den här gången skulle även dottern med – i barnvagnen.

– Det var en halvmeter hög vall, så det blev en skumpig resa för Hedda ut till tornet. Men uppenbarligen var det inte alltför obekvämt, för på vägen ut dit somnade hon, berättar Ida.

Barnvagnen, för övrigt färgad i en närmast skrikande vit nyans och därmed långtifrån kamouflerad, parkerade Ida nedanför jakttornet, och försåg den sovande dottern med hörselkåpor.

– Efter att först ha sett några hondjur kom det så småningom ut en liten bock på vallen, ganska långt bort från mig. En stund senare satte bocken full fart rakt mot mig, då han blev jagad av en större bock, en sextaggare.

Den lilla bocken flydde alltså fältet, men när den stora bocken kom inom lämpligt avstånd från Ida kunde hon avlossa skott med sin 6,5:a.

– Den tecknade bra, och det kändes bra, men den försvann ändå in i skogen. Innan man hittat dem blir man alltid lite osäker, men jag gick ner och kikade på skottplatsen och kunde sedan hitta bocken i ett dike, 30 meter in i skogen.

Vaknade inte

Med ljuddämpare på bössan – och hörselkåpor på – vaknade dottern Hedda inte av skottet.

– Men när jag drog bocken tillbaka till tornet, över vallen, då vaknade hon – och var hungrig. Så det var bara att vänta med urtagningen av bocken till efter jag ammat henne, berättar Ida Svanberg, och tillägger:

– Jag tycker att det är roligt att kunna visa att den jaktliga friheten inte behöver inskränkas för att man får barn. Man kan ta sig ut i alla fall! Det mår vi alla bra av, stora som små.