Den 23 april genomfördes jägarsamråd i Hedgården i Boden. Syftet med mötet, som samlade ett 30-tal deltagare, var att informera, utbilda och diskutera älgtillgången och älgjakten, speciellt inför kommande hösts älgjakt.

Mötet öppnades av Andreas Nordlund, ordförande Jägareförbundet Boden, som betonade vikten av att rapportera fällt vilt.

Jägarsamråd

Därefter skedde information och diskussioner om älgjakten. Detta som en vidareutveckling av de tidigare årens jägarsamråd, diskussioner och möten med jaktgrannar som genomförts.

Jaktvårdskonsulent Björn Sundgren informerade på mötet om älgstammens tillstånd och utveckling över tid.

Slutsatser

Sammanfattningsvis kan årets jägarsamråd sammanfattas med ett antal slutsatser:

• Vi jägare vet att en älgko, om hon får leva, kan ge upphov till 39 älgar på 10 års sikt.
• Vi vet att äldre älgkor oftare föder dubbelkalvar.
• Vi vet att äldre älgkor oftare föder tjurkalv.
• Vi vet att kapitala tjurar startar brunsten tidigare.
• Vi vet att kapitala tjurar betäcker fler älgkor.
• Vi vet att större hondjur föder större kalvar.
• Vi vet att små kalvar förblir små djur resten av livet.
• Vi vet att tidigare brunst nästa år ger kalvar med högre överlevnad.
• Vi vet att brunstuppehåll ”ger ett lugn” i brunstperioden.
• Vi vet att älgar har stora hemområden och vandrar över stora områden.
• Vi vet att om kapitala tjurar skjuts efter brunsten har de hunnit betäcka älgkor och för sina gener vidare.
• Vi vet att en metod att spara kapitala tjurar, exempelvis den så kallade  10-10/10-regeln, på sikt ger fler kapitala tjurar (att tjurar med 10 taggar eller mer endast fälls efter den 10/10).
• Vi vet också att det, inför kommande år, behövs ett stort antal djur kvar i skogen efter genomförd älgjakt.

En slutsats som delades av mötesdeltagarna är att överenskommelser om gemensam älgförvaltning över större arealer och mellan flera jaktlag är en framgångsfaktor för en fortsatt livskraftig och välmående älgstam.

Spara produktiva älgkor

Därför diskuterades enkla regler såsom att spara produktiva älgkor genom att bara skjuta en av dubbelkalvarna, detta för att påvisa att älgkon är produktiv, att spara kapitala tjurar och att inrikta avskjutning på unga djur och främst kalvar.

Jägare och jaktlag ombads starta dialog och kommunikation med jaktgrannar för att främja älgförvaltningen enligt de principer som beskrivits här, men även för att minska misstänksamhet och påbörja samarbete i syfte att förbättra säkerhet, eftersök och gemensam björnjakt.

Avslutningsvis redogjorde jägarrepresentanterna i älgförvaltningsgruppen för arbetet i gruppen, liksom för skogsbolagens syn på älgförvaltning och avskjutning, vilket även detta diskuterades.

Mats Nilsson