Marcus Pettersson, jaktledare Bogårdens jaktlag,  gick som hundförare i Arbrå östra vvo med sin jämthund Hänsjöns Zilda då möjligheten dök upp.

– Jag släppte hunden på ett berg och hon drog iväg på första sökrundan. Sedan hör jag tre skall på cirka 400 meter, säger Marcus.

Bidra till Svensk Jakt – berätta om din jakt

Går ur marken

Ekipaget drar sedan iväg i en båge och stöter på en passkytt som skjuter ett skott och skytten uppger att det är en tjur som passerat.

– Jag ser då på pejlen att hunden och älgen går ur marken och att det tar stopp vid en sjö. Jag ringer jaktledaren i grannlaget och frågar om jag får gå in vilket är okej, säger Marcus.

Hänsjöns Zilda. Foto: Marcus Pettersson

”Största jag sett”

Han har då cirka två kilometer till ståndskallet och när han kommer ned mot sjön så ser han den stora tjuren.    

– Det är den största oxe jag sett som står i vattnet. Jag går närmare för att få bort hunden så att jag får läge på 16-taggaren. När jag fäller den så känner jag mig otroligt stolt och glad. Jag kramar om Zilda och det kommer nog några tårar. Hon är otrolig, jag ärvde henne av min far när hon blev skotträdd och släppte älgarna. Men jag har lagt ned mycket tid på henne och detta är den tredje älgen jag skjuter för henne, säger Marcus.

Älgen var tuff att bärga. Foto: Marcus Pettersson

”Det är katastrof”

För att till slut bärga älgen, som ligger ute i vattnet, krävs det halva jaktlaget och en roddbåt.

Totalt har jaktlaget fällt sex älgar under hösten på marken som mäter 7.000 hektar.

– Det är katastrof. Vi ska egentligen skjuta 16, åtta stora och åtta små, men det går inte. I fjol skulle vi skjuta 24 men det blev 13, det ser inte alls bra ut med stammen, säger Marcus. 

Marcus Nyberg