måndag 8 augusti

Jakt & prylar

Publicerad 9 april 2022 - 08:00

Det här är andra delen i Ulf Lindroths lockjaktskola på räv.

Så lockar du räv – rätt förutsättningar

Premium

Ett väl valt läte kan förbättra dina chanser, men listan över viktiga faktorer toppas av annat. Tänk tidpunkt, val av plats, samt inte minst väder och snöföre.
Det här är den andra delen i rävlockjaktskolan.

Den andra artikeln i ämnet lockjakt på räv handlar om rätt tid och plats. Åtminstone vid första anblicken, men på ett djupare plan handlar det kanske minst lika mycket om rävpsykologi.

Det kan ibland verka som om rävar har en effektiv av- och påknapp i förhållande till lockläten. De kan ibland reagera starkt, ibland låtsas som om de inget hört. Skillnaden avgörs troligen inte av lätet, utan snarare av när och var det hörs.

Så lockar du räv – rätt lockläten för räven

Exakt vad som styr rävens reaktion vet bara räven själv. Men av allt att döma är en av de viktigaste faktorerna rävens känsla av säkerhet.

 

Flera faktorer påverkar

I ett område där det rör sig många människor kan det vara svårt att få en räv att exponera sig öppet, eller att ens springa mot ett spännande ljud. Och när snön ligger lös och djup vill räven under inga omständigheter visa sig i öppen terräng. Den är väldigt illa ute om den överraskas av en snabb fiende i djupsnön ute på ett stort fält.

Du bör alltså presentera ditt lockläte på en plats där räven känner sig ostörd och trygg. Samtidigt måste underlaget låta den färdas lätt. Med de faktorerna på plats blir det mycket lättare att lura en räv till en chansning, som att korsa ett fält.

 

Aktivitetsnivå

Rävarnas egen aktivitetsnivå har också stor betydelse. När de ändå är uppe och springer ökar dels chansen att någon räv hör locklätet, dels blir det lättare att få fart på den.

Därför är det i regel bäst att välja tillfälle utifrån både tidpunkt och väder.

 

Hungrig eller inte?

En tredje faktor är hunger. En räv kan alltid reagera på ett lockläte av ren nyfikenhet eller jaktlust, men en hungrig räv reagerar starkare och springer längre för att kontrollera vad den hört. Som regel springer senvinterns rävar mycket längre mot ett bytesdjurs läte än de skulle ha gjort under tidig höst.

 

Vissa tillfällen är mycket bättre än andra. En tidig morgon på skare som bär en räv har jägaren oddsen på sin sida.

Ytterligare en faktor är rävens status. En liten ungräv på sensommaren kan vara väldigt nyfiken på sådant som låter litet och ofarligt, men tveka inför kraftiga läten. En revirlös räv kan ta en rejäl omväg för att inte springa på en argsint revirförsvarare. Men revirrävarna själva kan skynda sig lite extra för att kontrollera att det inte är en objuden gäst i reviret som satt tänderna i den skrikande haren.

 

Läraktig

Under parningstiden kan en räv ignorera läten av bytesdjur, men vara desto mer intresserad av rävläten. Och skabbrävar kan vara oväntat svåra att locka in, kanske för att de känner sig svaga och inte vill riskera bråk med andra rävar.

Sist, men inte minst, är rävar läraktiga. En räv som blivit skrämd av ett lockläte kan vara immun mot frestelsen, eller åtminstone närma sig mycket mer försiktigt, än den annars skulle ha gjort.

 

Rävpsykolog

Skickligt lockande i all ära, men för den som vill lyckas med lockjakten är det alltså ännu viktigare att vara en duglig rävpsykolog. Försök tänka som en räv och välj tillfälle och plats utifrån det.

Här får du några genvägar till vad som rör sig i rävens inre.

 

Ju svagare ljuset blir, desto viktigare att ytan du bevakar är tillräckligt öppen för att räven ska synas. Det blir samtidigt lättare att dra ut räven när ljuset avtar. Foto: Ulf Lindroth

Ulf Lindroths bästa tips för en lyckad rävjakt

• Välj rätt pass

Krav nummer ett är öppen terräng i den riktning där du förväntar dig räv. Det är viktigare att öppningen är bred än att den är djup, så att det är lättare att korsa den än att gå runt. 

Det måste dessutom gå att ta sig till passet utan att röja sig för räven. Ju mer exponerat passet ligger, desto försiktigare får du smyga. En bra väg in sparar tid och förbättrar oddsen.

 

Undvik att välja pass mitt i de hetaste rävtillhållen. Om du ska locka mot en nyslagen vall är det knappast bäst att sitta i en åkerholme ute på vallen. Det allra bästa passet kan mycket väl vara ett annat fält alldeles i närheten av vallen.

Det är alltid intressant att locka över ett öppet område i närheten av ett misstänkt rävtillhåll – längre bort ju skarpare och bullrigare föret är. 

Genom att hålla lite avstånd till de allra hetaste platserna minskar du risken att bli upptäckt, men det blir också lättare att förutsäga varifrån räven borde komma. Det senare är en stor fördel.

 

Ju längre du förväntar dig att dra räv, desto viktigare att terrängen inte begränsar ljudet. Att sitta högt och locka över buskig terräng kan vara idealiskt. Vegetationen hindrar räven att se dig på väg till passet, medan den flacka terrängen ändå låter locklätena nå långt.

 

Tid på dygnet. Räven kom ut på det skånska fältet i morgonens allra första ljus. Resterande del av morgonen avstod rävarna från att exponera sig. Foto: Ulf Lindroth

• Tid på dygnet 

I tätbefolkade områden med hög mänsklig aktivitet och kanske högt jakttryck kan räven koncentrera sin egen aktivitet till de mörka timmarna. Där kan det vara enstaka grynings- eller skymningspass som ger bäst chans.

Under sensommaren är nätterna relativt korta. Rävarna anpassar sig och är lite mer aktiva i dagsljus, så möjligheten att locka fler pass under morgon och kväll förbättras. Detsamma gäller under vårvintern i norr.

 

När tidpunkten är rätt är rävarna dels beredda att exponera sig mycket mer öppet, dels är det lättare att få fart på dem. Facit på valet av tidpunkt får du av rävarna själva. En enkel tumregel är att locka fler pass en morgon då jakten går bra, men bryta tidigare om inget händer.

Lockjakt i dagsljus handlar främst om att försöka dra räv ur daglegor. Smyg nära det misstänkta tillhållet, högst ett par hundra meter. Risken är stor att räven inte vill exponera sig öppet, så var beredd på att skjuta så fort räven kikar fram i närmsta skogskant. Alternativt kan du välja ditt pass inne i gles skog med sparsam undervegetation. 

 

Månljusa nätter med snö kan det vara lätt att få fart på rävar, men desto svårare att upptäcka dem i tid. Sitt gärna i ett torn eller på en liten höjd. Det ger en annan vinkel mot rävens rörelse över snön, vilket gör den lättare att upptäcka.

Fokusera jakten till de mest lovande tidpunkterna. Ser du en räv under annan jakt kan du förstås improvisera – förutsatt att räven inte är störd, för då blir ett lockläte bara oönskad inlärning. Men planerad lockjakt passar bäst morgon eller kväll.

 

• Väderlek och före

En vacker vårvinter­morgon kan rävarna springa över skaren långt efter att solen gått upp.

Rävar klarar alla slags väderlekar, men de har favoriter. Och de verkar bedöma vädret ungefär som vi.

Fuktigt väder med rå kyla är sällan bra lockjaktsväder. Vind kan minska rävens aktivitet, men framför allt minskar det lätenas räckvidd. Lugnt och torrt väder är i regel bäst.

 

Efter en period med ruskväder kan ett väderomslag sätta full fart på rävarna. Även ett tätt snöfall är intressant, förutsatt att det är kall och torr snö som faller. Börjar det snöa under en lugn vintereftermiddag är det en bra idé att börja locka lite tidigare än planerat. Då kan dessutom ett färskt rävspår avslöja att du har en aktiv räv i en viss riktning.

Men så fort det ligger ett rejält lager lössnö blir lockjakten mindre effektiv. Det märks redan vid en decimeter lössnö, men blir tydligt då det ligger två decimeter. Ytterligare mängd lössnö är ännu sämre.

 

Rävar kan visserligen komma på lock även på lössnö, men de brukar undvika att gå ut på öppna ytor. Oftast är det svårt att få en skottchans.

Omvänt är stenhård skare bästa tänkbara lockjaktsföre. Dels lägger den ett lock ovanpå sorkarna, dels ger den bra underlag att springa på. Kan räven färdas i full fart utan att skaren brister kan den komma långa sträckor och exponera sig obekymrat på öppna ytor. Men det ska vara hård skare. Så fort räven bryter igenom ibland faller lockjägarens effektivitet snabbt.

 

Isar används flitigt ifall de är täckta av en snöskorpa, men undviks ifall de är blanka och halkiga. Sjungande isar lämpar sig inte heller som lockpass.

På barmark är det främst rävens bekvämlighet som spelar in. Rävar brukar ogilla leriga fält, men springer obekymrat över ett plöjt fält när det frusit. Blöta myrar undviks, men frusna myrar är uppskattade vägval.

Sammanfattningsvis, håll ett noggrant öga på väder och före. I många fall avgör de jaktresultatet.

 

Tänk alltid på vinden. Även om du inte vet var i marken rävarna finns kan du göra en kvalificerad gissning om var det är mest troligt att få syn på en lockräv. Det är i området på din läsida.

• Tänk alltid på vinden 

Vinden kan hjälpa eller stjälpa din lockjakt i vartenda pass.

Om din vittring blåser mot räven är du så gott som chanslös. Räven vet det här, så när den kommer in på lock söker den sig gärna ner i vind för att kontrollera vad det är som låter. Detta är särskilt tydligt när du använder kraftiga harskrik, men det händer även med andra läten.

 

Du ska alltså aldrig låta vinden blåsa in mot ett misstänkt rävtillhåll, men bör alltid försöka hålla ett öga ner i vindriktningen. Kommer det en räv från ett oväntat håll kan du få en chans innan den når din vittring.

Om du lockar utan att veta varifrån räven förväntas komma, kan du välja pass så att din vittring blåser ut över en stor öppen yta och helt enkelt bevaka den. Rävar som kommer därutifrån i motvind är i regel förlorade, men rävar ur andra riktningar kan exponera sig då de ska kontrollera vinden.

 

Använd den metoden i kombination med kraftiga harskrik, som brukar få räven att vilja göra en säkerhetskontroll. Och använd den då
allt samverkar för att ge räven självförtroende
nog att springa öppet. Vi talar gryning eller skymning i ostörda marker, helst på ett lättsprunget före som hårdfrusen mark eller skare.

Om du anar var det finns räv bör du välja pass så att du får locka i sidvind mot det intressanta området. Då får du en chans vare sig räven springer rakt mot dig eller går ner i vind.

 

Du kan förstås även locka i motvind, men det bör du bara göra när du är nästan helt säker på var räven finns. De bästa exemplen är när du ser en räv i dagsljus eller när du lockar mot en misstänkt plats för daglegor. I alla andra fall bör du undvika att locka i motvind, eftersom risken är alltför stor att bli lurad. Alternativet är att jaga med en kamrat som hjälper dig att bevaka din läsida.

 

• Årstiden 

Bra tillfällen för rävlock inträffar i en ostörd del av markerna vid en tid på dygnet då rävarna brukar vara aktiva.

På sensommaren, när jakten börjar, är rävkullarna kvar i föräldrareviret. Ungrävarna kanske inte springer så långt på lock, men känner du till en rävkull och smyger in i närområdet kan jakten lyckas bra. Fortsätt locka även om du får skjuta, det kan komma fler i samma pass.

 

I början av jakten – och åtminstone i norra Sverige även i slutet – är nätterna relativt korta. Rävarna anpassar sig och det går att göra fler pass morgon eller kväll.

Särskilt i norra Sverige är däremot midvintern en svår tid. Det är mörkt en stor del av dygnet och det kan vara svårt att få respons på lock morgon eller kväll. Därför kan månljusa nätter med snö vara midvinterns bästa locktillfällen, särskilt om det är skare som bär räven.

 

Längst i söder börjar rävarnas parningstid i januari. Längst i norr infaller den i mars och kanske in i april. Det ger möjlighet till lock med rävläten, men bytesdjursläten brukar inte vara särskilt effektiva förrän löptiden är över.

Åtminstone där vintrarna är stränga och födotillgången skral brukar årets bästa tid för rävlock infalla efter rävlöpen. Blir det skare då kan rävar springa kilometervis på ett lockläte.

 

• Lär dig rätt förutsättningar

Lockjakt på räv är en jaktform som passar bäst vid väl valda tillfällen.  Det går visserligen att locka räv i många situationer, men vissa tillfällen är mycket bättre än andra. Nyckeln är att lära sig känna igen de tillfällena.

Skribent

Ulf Lindroth

ulf.lindroth@svenskjakt.se

Kommentera artikeln

Vad tycker du? Här kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Du behöver skapa ett konto och logga in först.
Tänk på att hålla god ton, inte byta ämne och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.
Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort.
Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Svenskjakt.se.

Visa kommentarer

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar

Vapen till salu på Annonstorget

Svensk Jakt på Instagram

Jaktmarker på Annonstorget

Jägartips
Tipsen du inte kan vara utan
Lindroth testar vapen
Ulf Lindroth testar och tipsar
Tolv myter
Om vildsvin och vildsvinsjakt
Läsarnas jakter
Läs om läsarnas jaktlycka

Samtidigt på JaktPlay