Petter Kjellander, professor vid SLU.

Rådjuret är ett av våra viktig­aste jaktvilt. Men frågan är om vi inte tar rådjuret lite för givet? De ska tåla rekordhögt rovdjurstryck, omfattande jakt, ibland hårda vintrar och hårt trafikerade vägar.

På vissa håll i landet går det vackra klövviltet kräftgång och i bästa fall gör vi jägare några godtyckliga åtgärder och hoppas att de ska räcka för att rådjuren ska bli fler.

Men gör vi verkligen rätt saker – och gör vi tillräckligt?

Petter Kjellander är professor och verksam vid Sveriges lantbruks­universitet, SLU, i Grimsö. Han har ägnat en stor del av sin forskning åt rådjuren.
Så här ser han på de olika metoder som finns för att försöka bygga upp rådjursstammen.

Foto: Kenneth Johansson

• Det är vanligt förekommande att jägare inte skjuter ­hondjur och syftet är att på så sätt öka ­rådjursstammen. Är det menings­fullt?

– Ja, definitivt. Hondjuren är kapitalet och skjuter man dem påverkas den framtida avkastningen negativt och självklart inkluderar jag även smaldjuren här.

– Smaldjuren är på längre sikt viktig­are för den framtida produktion­en är vad en äldre råget är så även de bör fredas om man vill försöka få upp sin rådjursstam.

• Men trots att den här vet­skapen långt ifrån är ny skjuts ändå hondjur, varför?

– De som skjuter hondjur är ute efter något annat. Kanske vill de inte ha fler rådjur?

I rådjursglesa marker får en jägare få skottillfällen. Kan det vara så att man därför skjuter i de få lägen som ändå uppstår?

– Det känns i så fall otidsenligt. Så kanske man resonerade förr, men det hör inte till vår tid att skjuta vuxna hondjur i glesa rådjursstammar.
Petter Kjellander menar att det är viktigt att freda hondjuren i marker där det även finns stora rovdjur.

”Det hör inte till vår tid att skjuta vuxna hondjur i glesa rådjursstammar.”
– Petter Kjellander

– Lodjur och varg gör ingen skillnad. De dödar och äter det rådjur de får tag i, och de är väldigt skickliga i sin jakt. Tullar även jägarna på kapitalet dyker rådjursstammen snabbt.

Foto: Kenneth Johansson

Två forskningsprojekt har genomförts för att försöka ta reda på fakta här, men inget av dem lyckades. Det första projektet spolierades av att det inte kom någon snö. Det andra kom igång för sent på vintern så det gav heller inga säkra resultat.

• Är stödutfodring en bra åtgärd för att hålla liv i fler rådjur samt öka getternas reproduktion?

– Jag kan med forskningens hjälp vare sig bekräfta eller dementera vikt­en av stödutfodring. Men mitt råd är att utfodra rådjuren de vintrar då det blir hårt skarföre. Då är det svårt för rådjuren att sparka fram föda och då tycker jag att vi ska hjälpa dem, säger Petter Kjellander.

En del avråder från att stödutfodra rådjur. De menar att rådjuren vid foder­platserna bara blir enkla byten för lodjur. Men den teorin får tills vidare inget stöd av forskningen.

”Jag kan med forskningens hjälp vare sig bekräfta eller dementera vikt­en av stödutfodring.”
– Petter Kjellander

– Vi har tittat på det men vi har hittills inte hittat något som stöder att lodjurens predation på rådjur ökar bara för att rådjuren utfodras.
Forskningen kring detta har genom­förts under många år på sändarförsedda rådjur vid Grimsö i Bergslagen. Totalt finns 14
utfodringsplatser på den 13.000 hektar stora marken.

Rödräven är en betydande predator på övrigt småvilt. Foto: Kenneth Johansson

Predatorjakt – räv

Med jämna mellanrum ifrågasätts jakt på djur man inte äter. Men enligt Petter Kjellander finns det ingen viktig­are åtgärd än att jaga räv om man vill ha fler rådjur på sina marker.

• Hur viktigt är det att hålla efter räven om man vill öka ­rådjursstammen?

– Att hålla efter räven är den enskilt viktigaste faktorn om man vill ha fler rådjur på sin mark. Jag kan ta ett exempel från i år. Vid vår mark i Bogesund satte vi sändare på 20 ­nyfödda rådjurskid nu på för­sommaren. 15 av dem blev rävmat inom några veckor.

Det senaste året har rävjakten i området varit relativt blygsam. Tidig­are år har rävjakten i området varit betydligt intensivare och det har också visat sig i lägre predation på rådjurskid. 2015 överlevde till exempel 10 av 15 sändarförsedda rådjurskid rävarna på Bogesund. I år har räven dödat 60–70 procent av de sändarförsedda rådjurskiden.

”Att hålla efter räven är den enskilt viktigaste faktorn om man vill ha fler rådjur på sin mark.”
– Petter Kjellander

Rävpredationen på rådjurskid är lägre på skogsmarkerna vid forskningsstationen i Grimsö. Den viktigaste faktorn är naturligtvis att det är färre rävar där än på Bogesund, men kanske är det också så att det är lättare för räven att ta rådjurskid i jordbrukslandskapet. På Grimsö dödades tio procent av de sändarförsedda rådjurskiden av räv i år.

– Sannolikt finns det också rävar som är specialiserade på att ta rådjurs­kid, menar Petter Kjellander.

Foto i hägn: Olle Olsson

Predatorjakt stora rovdjur

Möjligheten att förvalta de stora rovdjuren har varit små på senare år och det ger stora konsekvenser för rådjuren.

I delar av Mellansverige finns i dag ingen möjlighet till rådjursjakt. Det är en följd av det höga och samlade rovdjurstrycket.

– Lodjur och varg ihop är ingen bra kombination för rådjuren. Rådjuren är lättjagade och kommer alltid att få stryk av båda de stora rovdjuren, menar Petter Kjellander.

I mitten av 1990-talet fanns det oerhört gott om rådjur i stora delar av landet. I dag är rådjursstammen på många håll nere på bottennivåer. Finns det någon chans till mellannivå för rå­djuren med dagens höga rovdjurs­tryck?

– Jag är väldigt pessimistisk. Det enda halmstrået för rådjursstammen är att rovdjurens revir blir så stora att det samlade predationstrycket blir tillräckligt lågt lokalt. Men från strax norr om Mälardalen och uppåt i rovdjursområdena är det kört. Det kommer aldrig mer bli ens en hygglig rådjursstam i de områdena om vi inte får till beståndsreglerande jakt på lodjur och varg.

”Men från strax norr om Mälardalen och uppåt i rovdjursområdena är det kört. Det kommer aldrig mer bli ens en hygglig rådjursstam i de områdena om vi inte får till beståndsreglerande jakt på lodjur och varg.”
– Petter Kjellander

– Vad blir det samlade rovdjurs­trycket och hur många revir av rovdjur kommer vi att få? Det är helt avgörande frågor för om det ska finnas rådjur i nämnvärd omfattning i Mellansverige, säger Petter Kjellander.

Foto: Martin Källberg

Konkurrens av dovvilt

Dovviltet ökar på marker i södra ­Sverige. Det får negativa konsekvens­er för rådjuren.

– Vår forskning visar att rådjurens reproduktion påverkas negativt av dovviltet. Det föds färre rådjurskid i områden där det finns gott om dovvilt.

Rådjuren utsätts hela tiden, varje dag, för de större och lite buffliga hjortarna. Rådjuren drar sig undan från vallen när hjortarna kommer och rådjuren tvingas äta mat som inte är den bästa för dem. Det påverk­ar rådjursstammen negativt.

”När man ­börjar skjuta mer dovvilt än rådjur på sin mark har man nog passerat den gräns som är hälsosam för ­rådjuren.”
– Petter Kjellander

– På numera extremt ­dovvilttäta Koberg skjuts det i dag bara tio ­procent av den mängd rådjur som sköts innan hjortarna blev så många.

– Jag brukar säga att när man ­börjar skjuta mer dovvilt än rådjur på sin mark har man nog passerat den gräns som är hälsosam för ­rådjuren. Sedan kommer man att märka att rådjuren minskar, säger Petter Kjellander.