– Generellt kan man säga att mjuka kulor ger mer knall- och falleffekt på vilt som vildsvin. Men de orsakar också mer köttförstöring. En hård kula förstör mindre kött men leder också för det mesta till längre flyktsträckor. Även efter bra träffar.

– Sedan är kulans hastighet också viktig i sammanhanget. Lättare kulor har högre hastighet, något som ger kraftigare effekt i viltet. En kombination av lätt och mjuk kula ger därmed bästa chockverkan och högst sannolikhet att vildsvinet blir kvar på platsen.

Hur uppträder en mjuk kula av typ Norma Vulkan normalt sett när den går in i en vildsvinskropp vid ett rakt sidoskott?

– Kulan tränger lätt igenom pansaret hos vuxna djur och svampar upp kraftigt ungefär mitt i djuret. Därför blir det också en enorm chockverkan i lung- och hjärtområdet. Vulkankulans restvikt efter träffen ligger mellan 75 och 85 procent. Det blir alltså rätt stor avgivning av bly i träffområdet.

Kenneth Skoglund fortsätter:

– Om du vill minska blymängden i det vilt du skjuter rekommenderar jag att du byter till en bondad kula. Där är kulans mantel och kärna ihoplödda och det leder till att restvikten ökar till 90-95 procent. Väldigt lite bly kommer alltså ut i vävnaden.

– Nästa steg är att välja en kopparkula. I den finns över huvud taget inget bly så där är det problemet löst. Restvikten hos kopparkulor är dessutom väldigt hög.

Men man bör även notera att risken för rikoschetter är större med koppar, särskilt om skott avlossas i stenig eller frusen mark.

Utgångshålet på vildsvin skiljer sig inte mycket mellan de här tre kultyperna.

Thomas B Andersson