Fanny Mauritzson är veterinär i Helsingborg och som en del i hennes specialistutbildning inom hundens och kattens sjukdomar skriver hon ett specialarbete om fransk hjärtmask.
– I mitt examensarbete på veterinärhögskolan i Köpenhamn undersökte vi de hemlösas hundar för bland annat hjärtmask. Vi hittade ingen, men hade bara runt 20 hundar med. Då det i danska studier visat sig att cirka 2–10 procent av jakthundar har parasiten, borde vi hittat den om vi hade haft fler hundar i vår undersökning.
– Jag hade det projektet i bakhuvudet, berättar Fanny Mauritzson, om bakgrunden till att hon valt att undersöka om det finns fransk hjärtmask bland de skånska jakthundarna.
– Köpenhamn ligger väldigt nära, massor med människor pendlar över, även med sina hundar. Och jakthundar är i riskzonen för fransk hjärtmask eftersom de är mycket ute i skog och mark, fortsätter hon.

Snigel mellanvärd
Parasiten är en cirka 0,3 millimeter lång rundmask som har en indirekt livscykel. Den måste passera en snigel. Räv räknas som reservoar. I några danska studier har det framkommit att fransk hjärtmask finns hos omkring 90 procent av rävarna i Köpenhamn.
Masken lever i höger sida av hjärtat och lungartärerna på den smittade hunden eller räven. Men larverna kan också ”vandra fel” och hamna till exempel i hjärnan, ögonen, levern eller njurarna.
Vanliga symptom är att hunden får hosta, drabbas av motionsintolerans och tung andning. Avmaskningsmedel måste ges under en lång tid för att ta död på maskarna, en ”vanlig” avmaskning räcker inte.

Tre prov
Fanny Mauritzson hade som mål att samla in avföringsprover från 100 skånska hundar. Insamlingen pågick under större delen av 2014 och Fanny fick in prov från 88 hundar. Hon behövde få tre avföringsprov från varje hund, tagna inom loppet av en vecka, för att kunna utföra ett så kallat Baermanntest.
– Masken utsöndras oregelbundet i avföringen, vissa dagar kommer inga, andra dagar många, förklarar hon.
Det är Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, som har analyserat proverna.
– Vi hade ett bra urval av hundar från olika håll i Skåne, men hittade ingen fransk hjärtmask, säger Fanny.

Var femte
Man letade också efter lungmask som är vanlig hos räv, men fann heller inga sådana. Däremot hade elva hundar spolmask och fyra hakmask. Några enstaka fall av encelliga parasiter hittades också. Bandmask hade man inte möjlighet att titta efter eftersom det är en annan typ av undersökning.
– Men 20,5 procent av hundarna hade någon slags inälvsparasit.
Ska då jakthundsägarna avmaska sina hundar oftare?
– Nej, det tycker jag inte. 80 procent av hundarna hade ju inte någon mask. Men efter säsongen kan man lämna in ett avföringsprov från hunden till sin veterinär och få det analyserat, rekommenderar Fanny Mauritzson.
På så vis undviks avmaskning i onödan.

Uppföljning
Hennes undersökning har sponsrats med 30.000 kronor av ett djurförsäkringsbolag. Själva Baermanntestet bekostades av ett läkemedelsföretag.
Kommer studien att få någon uppföljning?
– Just nu hinner jag inte, jag ska skriva klart det här arbetet. Men jag tycker att det hade varit väldigt intressant att göra en motsvarande studie i de områden där man hittat fransk hjärtmask och den kanske har fått fäste, avslutar Fanny Mauritzson.