Risk för smittsamma sjukdomar vid hundimport
Finska myndigheter bedömer att det kommer in omkring 400 ovaccinerade hundar i landet, från riskområden för rabies. Man tror dessutom att ytterligare ett 80-tal hundar med otillräckligt rabiesskydd kommer till Finland.
Antalet hundar som förs in i Finland har ökat på senare år. Det finska livsmedelsverkets enhet för riskvärdering har bedömt huruvida införseln av hundar medför risker för människor eller djur i Finland med tanke på vissa sjukdomar.
Vid riskbedömningen särskild uppmärksamhet ägnats åt nivåerna av rabiesvaccinantikroppar hos införda hundar. Men dessutom har man undersökt om hundarna bär på till exempel brucellosbakterie (Brucella canis), rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis) samt antibiotikaresistenta ESBL- och MRSA-bakterier.
Utöver detta har förekomsten av parasiterna Dirofilaria repens, Dirofilaria immitis och Leishmania infantum (leishmaniasis) studerats. Som en del av riskbedömningen togs prover från införda hundar för att genomföra ovan nämnda undersökningar, skriver finska Livsmedelsverket i en rapport.
Rabies
Risken för att en hund som kommer in i Finland bär på rabies beror på sjukdomsläget i ursprungslandet, hundens vaccinationsstatus och om den till exempel levt som gatuhund. Ovaccinerade hundar som förs in i landet från rabiesområden utgör en risk, även om sannolikheten för rabies hos en enskild hund är liten. En rabiessmittad hund utgör alltid en stor risk för människor och djur som är i nära kontakt med den. Om hundarnas vaccintäckning i Finland är hög, är det inte sannolikt att sjukdomen sprids i landet.
Rävens dvärgbandmask
Finland är fritt från rävens dvärgbandmask och detta upprätthålls bland annat genom att kräva att alla hundar som förs in i landet är behandlade mot bandmask. Rävens bandmask kan också överföras till människor och orsaka allvarlig sjukdom. Parasiten kan överföras från hund till människa eller spridas obemärkt i naturen, eftersom hundar som bär på parasiten inte uppvisar några symptom.
Utifrån den genomförda riskbedömningen är det inte sannolikt med en omfattande parasitspridning i Finland orsakad av hundar, om införselkraven iakttas. Däremot kan det förekomma exponering för rävens dvärgbandmask, om bristfälligt medicinerade hundar förs in i landet från områden där parasiten förekommer.
Klimatförändringar
En del av de parasitsjukdomar som förekommer hos hundar kan spridas av myggor. I dagslägen bedömer man att risken för till exempel leishmaniasis är liten, men man varnar för att klimatet kan förändras under de närmaste decennierna så att det lämpar sig för spridning av leishmaniasis. Än så länge är det främst i länder med varmare klimat som parasiten förekommer.
Resistenta bakterier
MRSA- och ESBL-bakterierna är multiresistenta mot antibiotika, det vill säga de kan motstå flera typer av antimikrobiella läkemedel. Hos hundar som förts in i Finland förefaller EBSL vara tämligen vanligt, medan inga MRSA-bakterier förekom hos de undersökta hundarna.
ESBL-egenskapen har konstaterats hos bland annat Escherichia coli-bakterien som förekommer normalt och utan att orsaka sjukdomar i tarmbakterierna hos människor och djur. De viktigaste riskfaktorerna för ESBL hos hundar är att djuren utfodras med råfoder och att antimikrobiella läkemedel används på hundarna. Resistensrisken hos införda hundar påverkas av bland annat hygiennivån och användningen av antibiotika i ursprungslandet. Hundens hälsotillstånd och utfodring påverkar å sin sida om hunden förblir bärare av resistenta bakterier.
Brucellos
Till Finland införs hundar från länder med förekomst av brucellosbakterien B. Canis. Den smittar vanligen i samband med betäckning och genom aborterade foster och förlossningssekret. Därför har hundar som förts in i landet steriliserade eller kastrerade en mindre risk att sprida sjukdomen vidare än hundar som importeras till kennlar i avelssyfte.
Från flera länder
Hundar från många olika länder i hela världen förs in till Finland. De flesta hundarna kommer från Ryssland, Spanien, Estland och Rumänien. Hundar som förs in i Finland från utlandet kan grovt delas in i registrerade rashundar, som förs in för bland annat avelsbruk, så kallade rescue-hundar samt hundar från valpfabriker.
Vuxna hundar från Rumänien och Ryssland är vanligtvis gatuhundar, det vill säga deras bakgrund är åtminstone delvis okänd. Hundar som förs in från Spanien är i allmänhet sällskapsdjur som människor övergett och jakthundar, och de har sannolikt inte hunnit vara gatuhundar särskilt länge. Inte heller dessa hundars bakgrund är helt känd.
Hemlösa hundarna förs in i Finland av både registrerade föreningar och privatpersoner.
Den genomförda riskbedömningen är baserad på uppgifter som erhållits från prover tagna på införda hundar, publicerad vetenskaplig forskning och intervjuer med sakkunniga. Rapporten Zoonotiska patogener hos importhundar är skriven på finska, men beskrivningen finns även på svenska.
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.