Veckan hade börjat sådär för vår del. Jag tyckte inte att hundens sök hade funkat som innan jakten men vi hade hittat älg i alla såtar som vi gått i, utom en.

Men på fredag eftermiddag den 15 oktober lottade vi hundförare var i såten vi skulle gå, jag svor över min lott för det var det området jag minst av allt ville gå på.

Men det skulle jag inte ha gjort.

När jag tog ut hunden ur bilen märkte jag genast att han började dra i vind och jag beslutade mig för att släppa honom direkt på vägen. Han drog iväg upp mot vändplanen på skogsbilvägen vi parkerat efter och vidare in i skogen.

Mobilen i bilen

Själv gick jag upp till vändplanen bara för att upptäcka att jag hade glömt mobilen i bilen, och även om vi alla i jaktlaget har radio kan telefonen vara bra att ha med sig.
Det blev en språngmarsch ner till bilen, hämtade telefon, och en språngmarsch tillbaka igen.

Då kom upptaget, rätt nedanför vändplanen som jag hade sprungit över en kort stund tidigare. Jag vände om och gick ut på vägen och fick då genast syn på hunden nere i skogen, men ingen älg.

Avvaktade läge

Jag smög fram till kanten på vändplanen och satte mig ner på huk och väntade. Då kom de smygandes fram ur buskaget, först kon sedan kalven. Vinden var inte den bästa men jag beslutade mig för att avvakta och se vad som skulle händ.

Det var en av de bästa beslut jag någonsin tagit, för sakta men säkert flyttade sig ståndkallet närmare mig. Efter 1015 minuter kom luckan jag väntat på och första älgen för Xray var skjuten!

Lite oturligt och typiskt tog han tyvärr efter kon som stack iväg, men efter en halvtimme var han tillbaka hos sin första älg igen. Husses lycka var total!

Dagen efter sköts älg nummer två efter 1,5 timmes ståndarbete.

Känns som vi har fått en drömstart. Kan även tillägga att det är min första älghund.