I Vorstehklubben ingår de tre vorstehraserna, kleiner- och grosser münsterländer samt ungersk vizsla, korthårig och strävhårig. Jaktprovsreglerna är gemensamma för samtliga raser och hundarna bedöms enligt samma kriterier.

Enligt stadgarna ska klubben bevara och utveckla rasernas specifika egenskaper, och verka för allsidigt jaktligt och praktiskt bruk av dessa raser. Det vill säga som mångsidiga, stående jakthundar.

Flera punkter

Det öppna brevet från lokalavdelningarna och jaktprovsdomarna finns att läsa på Vorstehklubbens hemsida, liksom huvudstyrelsens svar.

Brevskrivarna oroas på flera punkter, bland annat att vorstehn ska utvecklas från fågelhund och i vissa fall stöthund, till kortdrivande hund. Här ser man en konflikt med svensk jakttradition:

”Den svenska jakttraditionen har dock varit mycket tydlig i synen på snabba långbenta drevhundar. De är inte önskvärda, ur ett jakt- och djuretiskt perspektiv.”

En förutsättning för att jaga och jaktträna med stående fågelhundar i fjällvärlden, med mycket generösa jakttider, är nämligen att dessa hundar inte förföljer vilt och ska vara under förarens kontroll, vilket en drivande hund i allmänhet inte är.

Tillbakavisar

Vorstehklubbens huvudstyrelse tillbakavisar kritiken och farhågorna i det öppna brevet och menar att ett treårigt test av två provformer – spårprov på löpa efter hare och utökat eftersöksprov – på intet vis driver utvecklingen av raserna mot en drivande hund.

”Vi vill bestämt slå fast att det inte finns någon som helst grund för sådana påståenden eller slutsatser. De föreslagna provformerna syftar till fortsatt utveckling av hundarnas rasspecifika bruksegenskaper och inget annat”, skriver huvudstyrelsen i sitt svar.

Fullmäktigebeslut

Efter tre år ska testverksamheten analyseras och kan därefter leda till förslag för beslut på Vorstehklubbens fullmäktige.