Agnes Fabricius, Agria.

– I år ligger tonvikten på studier av hundens roll i samhället samt samspelet mellan djur och människor, i kombination med projekt av mer veterinärmedicinsk art, säger Agnes Fabricius, vd för Agria djurförsäkring.

22 ansökningar

I år inkom 22 ansökningar till forskningsfonden, varav 15 beviljades.

Kees de Jong.

– Att tillsammans med Agria fortsätta utveckla ny kunskap kring hundens hälsa och förståelse för samspelet mellan hund och människa är otroligt betydelsefullt. Det borgar för en fortsatt positiv utveckling vad gäller hundens välbefinnande i samhället, säger Kees de Jong, vd för Svenska Kennelklubben.

God funktion

Ett SLU-projekt som kan bli intressant för jakthundsägare är Rätt hund för jobbet – faktorer som påverkar hundens funktion.

Projektet syftar till att definiera egenskaper som har betydelse för god funktion hos olika typer av hundar.

I ett tvåårigt projekt vid Köpenhamns universitet ska det göras ett försök att etablera ett tillförlitligt dna-test för diskbråck hos tax och en sällskapshundsras, coton de tuléar.

Veterinärvårdskostnader

Dessutom: Är det, eller är det egentligen inte, för dyrt att gå till veterinären i Sverige?

Diskussionen om ökade kostnader för veterinärvård är högaktuell bland djurägare. Men har de ökat mer än andra kostnader?

Under de kommande tre åren ska Agneta Egenvall, professor vid institutionen för kliniska vetenskaper vid Sveriges lantbruksuniversitet, kartlägga veterinärvårdskostnaderna för smådjur.

Hon ska undersöka hur djurägare och veterinärer kan hålla nere kostnaderna och utveckla en förståelse för hur kostnaderna utvecklats, för att kunna jämföra med andra samhällsområden.

Studien syftar också till att få förståelse för hur kostnaderna drivs inom veterinärvårdssektorn. Detta för att öka konsumenternas möjligheter att vara mer proaktiva när det gäller kostnader.

Rasers ursprung

Peter Savolainen på Kungliga tekniska högskolan driver ett projekt som ska analysera dna från 50 stycken 100-åriga hundskinn från norra Sverige, från kläder tillverkade av samer och forbönder.

I projektet vill man studera ursprunget för till exempel svensk lapphund och jämthund och mäta hur etablerandet och aveln av de moderna raserna har påverkat genetisk variation, inavelsgrad och frekvens av skadliga genvarianter.

Läs mer

Information om alla projekt som beviljats medel hittas här.