Såhär kan du lägga upp träningen: Använd plasthandskar. Riv därefter av några frimärksstora bitar av ett papperssnitselband och lägg ner dem i en burk med lite blod.
Vilken sorts blod du använder spelar ingen som helst roll, enligt eftersöksjägarna Pär Wahlman och Calle Ekström.
Spreja därefter ett spår med vatten och päls och placera ut pappersremsorna med blod med ojämna mellanrum. För att vara säker på var du lagt bitarna kan du markera med snitselband. Låt sedan hunden spåra och om den markerar blodet är det beröm som gäller. Direkt. Markerar inte hunden blodet själv får du göra den uppmärksam på vad som finns där på marken och därefter berömma när hunden visar sitt intresse för blodet.

Belöna inte spårslut
I den traditionella spårträningen belönas hunden när den hittat klöven och därmed arbetat klart. Pär och Calle har en annan filosofi. De berömmer och belönar hunden när den arbetar, spårar. Däremot belönar de inte vid spårslut. Många gånger tar de dessutom av hunden från spåret innan det är slut. – Hunden ska belönas för sitt arbete. Inte för att den slutar arbeta, menar Calle Ekström.

Spåra med kort lina
En traditionell spårlina är ofta 15 meter lång och långt där framme stretar spårhunden på. Pär och Calle gillar inte det upplägget. De håller istället hunden i kort lina, en knapp meter.
– Då ser du hur hunden arbetar och kan läsa av den på ett bra sätt, förklarar Pär Wahlman.