I början av november inträffade den senaste händelsen. En ung jakthund, endast 18 månader gammal, var boven.
– I alla tre fallen har det varit unga hundar. I två av fallen har det varit gästjägare som har varit ansvariga för hundarna, den tredje en ordinarie jägare med en ung hund, säger Annette Wretman Eklenius.
– Vi har bra kontakt med jägarna här i skogen och de har kompenserat oss och är naturligtvis bedrövade själva över vad som hänt, så vi är inte ute efter att ”hänga” någon, säger hon.
Per Blomkvist på länsstyrelsen i Uppsala län upplever dock inte detta som en vanlig företeelse.
– För mig är det inte det. Men det här är jättesvårt, för vi på länsstyrelsen får vanligen inte veta om det. Det är bara någon enstaka gång man har kunnat konstatera att det är hundangrepp. Ibland kan även vargangrepp se ut som hundangrepp, säger han.
– Självklart kan det hända att det är hund, men jag kan inte säga att det är ett stort problem, säger Per Blomkvist.

Gör upp i godo
Hur ser det då ut på andra håll i landet?
– De flesta som har får har nog varit med om det någon gång, att en hund har attackerat fåren. Men det är ofta en grannhund eller någon annan hund man känner till, och man gör upp i godo, säger Bertil Nilsson på länsstyrelsen i Skåne.
Tidigare hade Viltskadecenter statistik på sådana skador, men inte nu längre.
– Vi på länsstyrelsen får egentligen bara reda på de tillfällen då man tror att det är ett vargangrepp och det vid besiktning visar sig vara hund. Folk går med lösa hundar i hagarna på de större besättningarna, hunden försvinner en stund och kommer tillbaka blodig…
– Men rävar är det största problemet, framför allt på våren då de tar många lamm. Det är väldigt vanligt. De kommer varje natt och plockar nya lamm, säger Bertil Nilsson.

Svårt att få facit
– Jag gjorde en sådan besiktning i södra Kronoberg bara härom veckan. Men det är svårt att få facit. Ingen kommer spontant och säger att ”min hund har dödat ett får”. De flesta vet inte ens om det, det är ganska vanligt att hundar är på rymmen och ägarna inte vet vad de ställer till med. Framför allt kan det bli problem om det är mer än en hund, de triggar varandra, säger Lasse Carlsson, som är besiktningsman åt flera länsstyrelser i landets sydostliga del.
– Det blir mycket jävligare skador när det är hundar, de har ett mer amatörmässigt jagande. Oftast är det ganska låga bett, bakifrån, i ljumske–lår. Sedan finns det förstås lo, räv och varg som inte har läst boken om hur man ska göra. Då får man titta på avståndet mellan hörntänderna i de bett som djuret fått.
– De flesta hundar har 40 millimeter eller mer mellan hörntänderna. Lon tar ett bett eller max två och har 30–35 millimeter mellan hörntänderna. Räv gör ett 20-tal bett eller mer i strupen, men har bara 20–22 millimeter mellan hörntänderna, säger Lasse Carlsson.

Oftast räven
Lasse Carlssons uppfattning är att räven är skyldig oftare än hund när det gäller lamm upp till 20 kilo. Men hans kollega, besiktningsman Krister Henriksson, håller inte riktigt med.
– Det är mycket ovanligt att en räv tar ett får och ifall det händer så är sannolikt fåret i dålig kondition. Ofta kommer vi ut för att besiktiga rovdjursrivna får och kan konstatera att djuret är självdött och äten av räv efteråt. Små lamm däremot blir ofta tagna av räv, men då släpar räven mestadels lammet med sig, säger han.

Inte många jakthundar
Om det är sällskapshundar eller jakthundar som är värst när får blir angripna av hund, verkar omöjligt att få fram fakta om.
Björn Eek, jakthundsansvarig på Svenska Kennelklubben, säger:
– Visst hör man om det här då och då, men inte i någon större omfattning. Jag har ingen uppfattning om omfattningen, men min bild är att det inte alls är många jakthundar.
Peter Ledin, hundansvarig på Svenska Jägareförbundet och chef Region Norr har aldrig hört talas om att jakthundar skulle riva får.
– Men visst är det viktigt att ha en lydig hund som kommer på inkallning. Och jag släpper ju inte min hund där det är renar till exempel. Jag skulle inte vilja utsätta den för lockelsen, säger han.
Många jägare har nu för tiden dessutom GPS på sin jakthund, och kan se om hunden till exempel är på en gård.
– GPS är ett bra hjälpmedel på flera sätt, jag har räddat livet på min hund många gånger när jag sett att den rört sig mot en trafikerad väg, säger Peter Ledin.