Så här blev registreringssiffrorna 2014 för de inhemska raserna i grupp 6, det vill säga drivande hundar samt sök- och spårhundar. Siffran för 2013 inom parentes.

Drever 530 (508)
Gotlandsstövare 1 (19)
Hamiltonstövare 205 (240)
Schillerstövare 87 (96)
Smålandsstövare 70 (40)

Rasvård
Det har dessutom fötts två kullar inom rasvårdsprogrammet, som resulterat i nio schillervalpar och fem gotlandsstövarvalpar förra året.
– Rasvårdsprogrammet går i tre steg, innan hundarna betraktas som renrasiga, berättar Jane Otterud på SKK.
Schillerstövarkullen som föddes inom programmet 2014 har en far som också finns i rasvårdsprogrammet. Han är till hälften schillerstövare och hälften smålandsstövare, medan kullens mor är renrasig schiller. Valparna är alltså andra generationen i programmet.
– Den ena föräldern måste vara renrasig, säger Jane Otterud.
Gotlandsstövarkullen har en mor av denna ras medan fadern är en hygenstövare från Norge. Kullen är alltså första generationen i programmet.
Anledningen till dessa korsningar är att förbättra och stärka genetiken för de antalsmässigt få och faktiskt hotade svenska raserna gotlandsstövare, smålandsstövare och schillerstövare.

Spetsarna
För de inhemska jagande spetsarna ser det betydligt bättre ut än för de drivande raserna. Jämthunden ligger på andra plats av samtliga raser i Sverige och har ökat med tio procent förra året, i faktiska tal 200 hundar fler. Slutsumman för 2014 blev 2.135 nya jämthundar.
Även norrbottenspetsen har ökat, det registrerades 142 sådana under 2014, mot 112 året innan. Hälleforshunden fick också ett positivt resultat med 87 nya registrerade, mot 65 under 2013. För svensk vit älghund är siffran densamma dessa båda år, nämligen 66.