Daniel Ligné poängterar att drivande hundar inte är det enda problemet inom vildsvinsjakten. Även andra typer av hundar kan till exempel stöta på kultingar under jakten.

– Vi ställer höga krav, hundarna ska skälla på vuxna galtar, men inte röra kultingar.

Särskilt problematiskt kan det bli, tycker han, när man blandar olika hundtyper under samma jakt.

– Två hundar som är lämpliga var för sig kan vara helt olämpliga tillsammans, till exempel en spets och en wachtel.

– Man ska vara medveten om den jakthundskultur vi har i det här landet. Vi jagar inte med pack. Många hundar i samma såt är inte bra, säger Daniel Ligné.

”Vi jagar inte med pack. Många hundar i samma såt är inte bra.”
– Daniel Ligné

Han ifrågasätter också lämpligheten att jaga vildsvin med hund då det är varmt.

– Vildsvin är en art som har tjockt fettlager precis som björnen. Men det finns ingen forskning om värmestress hos vildsvin. En björn som blir trött och varm kan välja att inte fly, men vildsvinen har inte möjlighet att ställa sig mot en sten och fronta hundarna. Då går hundarna på dem. Kanske borde jakttiden senareläggas, funderar Daniel Ligné.

Blandraserna

– Jägareförbundet står alltid upp för kontrollerad avel. Då är det renrasiga hundar vi pratar om. När vi fick en ny jaktbar art som samhället ställer höga krav på att vi kontrollerar, måste man vända på alla stenar och det finns duktiga och lämpliga blandraser. Men anlagstest i hägn visar att det också finns gott om renrasiga dugliga hundar. Samtidigt finns det en övertro på att hitta något nytt, med import av nya raser, tycker Daniel Ligné.

Jägareförbundets diplomtest i hägn är inte ett prov för avelsändamål utan ett lämplighetstest, som även är öppet för blandraser.

– Att vi kastade oss in i hägnbranschen och anlagsproven var för att vi behövde lära många en ny kultur, att jaga vildsvin på ett bra sätt, säger Daniel Ligné, som ser att hundanvändningen vid vildsvinsjakt kommer att bli än viktigare framöver.

”Var rädd om löshundsjakten”

För Peter Ledin, som är bosatt och verksam i Västernorrland, är inte jakt på vildsvin något han ägnar sig åt särskilt ofta.

– Men det är viktigt att vara rädd om löshundsjakten och att vi håller oss inom etikens och lagens gränser, säger han.

Peter Ledin är nationellt jakthundsansvarig inom Svenska Jägareförbundet och även knuten till Svenska Kennelklubbens jakthundskommitté. Han ser flera punkter som är kritiska för att vildsvinsjakten ska hållas på rätt sida de etiska normerna.

– Det är enormt viktigt att ha rätt typ av hundar. Anlagstest kan vara bra, för att se om det är en lämplig hund, det ska inte vara för skarpa hundar. Även aveln är viktig. Det tas in mycket hundar från andra länder, det är inte säkert att de är de mest lämpade.

– För att kunna bedriva kontrollerad avel är det renrasiga hundar som gäller. Men individens lämplighet är det viktiga. Med blandraser måste man ha inriktat sig på individer som varit bra.

Peter Ledin vill värna den svenska löshundsjakten. Foto: Lars-Henrik Andersson

Peter Ledin poängterar även vikten av lydnad och att kunna kalla in sin hund.

– Viltet ska inte utsättas för onödigt lidande. Därför ska inte för snabba hundar användas, det stressar och är inte lämpligt över huvud taget vid jakt efter klövvilt.

– Jag tycker heller inte att man ska släppa mer än en hund. Gör man det finns risken att de kommer ihop flera på ett vildsvin. Då måste man kunna kalla in hundarna och avbryta jakten.

Läs även:

• Bristande etik vid vildsvinsjakten – ett förarproblem

Fotnot. Den här artikeln publicerades första gången i Svensk Jakts septembernummer 2019.