Träffen ägde som traditionen bjuder rum på Öster Malma i Sörmland. 13 specialklubbar med jakthundsinriktning var representerade, liksom större delen av SKK:s jakthundskommitté.

Från Jägareförbundets hundgrupp deltog Peter Ledin, Björn Sundgren och Louise Gårdefalk.

Huvudtema för konferensen var etik i hundanvändningen. En fråga som ställdes och ledde till diskussioner var vad som kan göras åt snabba vildsvinshundar som jagar klövvilt. Ett förslag som kom upp var att införa rådjursrenhetsprov som krav för jaktprovschampionat. Det är också viktigt att de som upplever avarter säger ifrån, precis som vid osäker vapenhantering.

Rätt hund

På temat etik framfördes också vikten av att använda rätt hund för rätt vilt, att aldrig genskjuta drev genom förflyttningar i bil, etikpaket på jägarexamenskurser och information vid ungdomsjakter. Utbildning av jaktledare sågs också som centralt, och att viltmästarna går i främsta ledet i etikfrågor.

Det framfördes intresse för att återuppliva det stöthundsprov som Jägareförbundet tidigare haft, som visade om hunden är lämplig för jaktformen.

– Det är aldrig hundens fel, man kan inte lära hunden etik och moral. Ansvaret ligger alltid på ägaren, sa Magnus Jensen, Svenska Älghundsklubben.

Regelrevidering

Provregler har en låsningsperiod i fem år, nuvarande period är 2017–2021.
– Regelrevidering är ett stort arbete som kräver stora resurser under lång tid. Det är dags att börja nu inför nästa låsningsperiod, sa Kjell Svensson, chef för tävlingsavdelningen på SKK.

Därefter lämnade han över ordet till Jörgen Larsson, Svenska Wachtelhundklubben, som talade om hur hans klubb arbetat med den senaste regelrevideringen under 2,5 års tid.
Han kunde dessutom berätta att nästan 50 procent av de wachtelhundar som registreras startar på prov i unghundsklass, vilket imponerade på övriga deltagare.

Klubbarna har en kontaktperson i jakthundskommittén som fungerar som stöd i arbetet med regelrevidering. De klubbar som utnyttjat den möjligheten upplevde det som positivt.

Jaktens historia

Daniel Ligné, Svenska Jägareförbundet, höll ett uppskattat föredrag om jaktens historia och vad som gör de nordiska jaktformerna unika i världen.

– Vi har en nyttoaspekt där köttet är viktigt. Vi har en unik hundanvändning och vår viltvård är världsledande med bland annat 48.000 trafikeftersök per år. Jägarna lägger dessutom 500 miljoner skattade kronor årligen ur egen fick på viltvård, sa han.

Han berättade också att samspelet med hunden ligger som topp fem när svenska jägare listar de viktigaste anledningarna till att de jagar.

Ny policy

Björn Sundgren och Louise Gårdefalk pratade om hur man arbetar med jakthundsverksamheten inom Jägareförbundet i norr respektive söder. De skulle gärna se ett mer omfattande samarbete mellan förbundet och jakthundsklubbarna, som att fler jakthundsklubbar förser ungdomsjakter med hundekipage.

De kunde också berätta att en ny jakthundspolicy ska antas av förbundsstyrelsen nu i maj.

Inga motsättningar

Mycket annan information förmedlades också under de två halvdagar konferensen pågick. Bland annat om Kennelklubbens och Jägareförbundets gemensamma projekt Vård i det vilda.
Henrik Barnekow gav en statusuppdatering om arbetet med SKK:s organisationsutredning.

Britt-Marie Dornell, ordförande i jakthundskommittén, poängterade att det inte finns några motsättningar mellan SKK, klubbarna och Jägareförbundet.

– Det finns inga vi och de, utan bara vi, sa hon.