Beslutet om strejk fattades enhälligt vid ett möte där 12 av 15 jägare som ingår i trafikeftersöksorganisationen deltog. Polisen har meddelats om beslutet.

  De blev bestörta och sa att det kommer att bli stora problem att hitta personal med lokalkännedom som kan utföra framtida trafikeftersök, säger eftersöksjägaren Bengt Råstock.

Området berörs av tre vargrevir och det är enligt honom omöjligt att släppa en lös hund på grund av alla vargar. Strejken kommer att fortgå tills en förändring i rovdjurspolitiken kommer till stånd. Bengt Råstock betonar dock att det är helt frivilligt att upphöra med eftersöken på trafikskadat vilt.

Vi accepterar naturligtvis att andra inte tycker som vi och vill fortsätta utföra de frivilliga trafikeftersöken.

Vad tror du ni kommer att uppnå med strejken?

Helt ärligt så har jag inga större förhoppningar. Men det här är den enda påtryckningen vi kan ta till. Vi accepterar inte dagens rovdjurspolitik med de koncentrationerna vi har av varg i bland annat det här området. Det måste politikerna och Naturvårdsverket inse och fatta beslut om att minska vargstammen, säger Bengt Råstock.

Men är det rätt att trafikskadat vil ska lida på grund av rovdjurspolitiken?
Det är inte vi jägare som skapat dagens situation. Den har helt och hållet skapats av våra politiker som inte lyssnar och tar hänsyn till oss som tvingas leva med varg. Det är också så att antalet lidande djur tveklöst kommer att bli fler om inte det blir en ändring av rovdjurspolitiken.

Enligt uppgifter till Svensk Jakt har även ett antal jägare i Fellingsbo, Örebro län, anslutit sig till eftersöksstrejken på senare tid.

Läs Ljusnarsbergsjägarnas skrivelse

Det är uppenbart att rovdjurspolitiken har havererat och att våra folkvalda politiker inte bryr sig om de som drabbas av den misslyckade politikens effekter.

Resultatet av detta politiska misslyckande, blir att den drabbade befolkningen känner sig nödgade att söka egna vägar för att få politikerna att förstå allvaret i den situation som den misslyckade politiken skapat.

Problemet är de skador och konflikter som vargen orsakar överallt där den uppträder och att inget förslag till lösning har presenterats. Tvärtom föreslås, som en eftergift till EU att vargstammen ska tillåtas växa till en miniminivå till 450 individer. Detta kan aldrig accepteras av brukarna av svensk landsbygd.

Efter Liljelunds utredning finns inget hopp om att brukarna av svensk landsbygd ska få något gehör för sina synpunkter.

Att ge de betraktande intressena så stort inflytande över politikens utformning som nu skett är ett stort misstag. Det måste våra politiker fås att förstå!

Budskapet till våra ansvariga politiker om att landsbygdens människor inte längre accepterar hur frågan hanteras måste bli skarpt och tydligt.

En del i budskapet är att omedelbart avbryta all frivillig eftersöksverksamhet till en förändring av rovdjurspolitiken aviserats.

Ett som eftersöksjägare, för ringa ersättning, vara tillgänglig under dygnets alla timmar kräver en vetskap om att man har förutsättningar att på ett bra sätt lösa sina uppgifter. Med vargar i markerna riskerar ingen sin ståndhunds liv, utan spårar enbart med hunden kopplad.

Alla uppdrag går inte att lösa på sådant sätt. Ingen eftersöksjägare vill arbeta utan att ha möjlighet att fullgöra sina uppdrag på ett fullgott sätt. Och ingen eftersöksjägare vill lämna ett skadat djur med vetskapen om att verktygen för ett lyckpsamt avslut finns, men går inte att använda.

Djurens lidande är självklart en svår del i en eftersöksstrejk, men det är tveklöst så att de lidande djuren kommer att bli mångfalt flera om det inte blir någon ändring av rovdjurspolitiken.

Våra styrande politiker har genom sin hantering av vargfrågan ställt landets eftersöksjägare inför en fråga som de flesta hade hoppats slippa.

Vi stöder, med hänvisning till ovanstående, en omedelbar eftersöksstrejk men är tillgängliga igen om en förändring kan uppnås.