Bakgrunden är bland annat resonemanget som fördes under arbetet med en ny djurskyddslag, som väntas träda i kraft under 2019.

Två frågor – grythundsjakt och utsättning av fågel – lyftes ut ur lagförslaget för att utredas vidare. I samband med det konstaterade regeringen att det kan finnas behov av att stärka skyddet för djur som sätts ut för jakt- och fiskeändamål.

Ingen vet om eller hur det kommer att påverka utsättningsverksamheten, eller för den delen grytjakten (och hållande av grävling för träning), men företeelserna är sedan lång tid ifrågasatta av både organisationer och vissa politiska partier.

Jaktlig avkastning

Britt-Marie Dornell.

– Vi måste vara beredda på att man inför någon typ av begränsning eller i värsta fall att det blir ett totalförbud. Men det kan också hända att vi får fortsätta sätta ut fågel precis som i dag, säger Britt-Marie Dornell, ordförande för Kennelklubbens jakthundskommitté på Fågelhundklubbarnas arbetsutskotts hemsida.

Där beskrivs också varför änder, fasaner och rapphöns sätts ut, med syftet att förstärka eller etablera naturliga viltbestånd och därmed öka markerna jaktliga avkastning, och vilken betydelse det har för att behålla och utveckla den biologiska mångfalden.

Får faktaunderlag

För att ligga steget före utredare och lagstiftare har en arbetsgrupp, där bland andra Jägareförbundet och Viltmästareförbundet ingått, tagit fram en checklista som alla fågelhundsklubbar behöver fylla i inför jaktprov som genomförs där fåglar satts ut.

– Det bästa vi från fågelhundssidan kan göra för att få fortsätta sätta ut fågel är att hålla en hög etik. Vi kan inte vänta och se hur det blir, vi måste ta initiativet. Checklistan skapar faktaunderlag som vi kan lägga fram om vår verksamhet ifrågasätts. Vi gör det här för att visa att vi inom SKK och dess jakthundsklubbar tar ansvar, säger Britt-Marie Dornell på hemsidan.