– Beklagligt, främst för de människor som lever med vargen inpå husknuten att lösningen på vårt lands rovdjursproblematik nu dras i långbänk. Ska vi få acceptans av de som bor och lever i rovdjurstäta områden så är licensjakt en viktig förutsättning för att detta ska lyckas.

Vad är viktigast för dig och ditt parti: Att det går bedriva löshundsjakt i hela landet eller att det finns en stark vargstam med höga, lokala vargkoncentrationer?
– Löshundsjakten ska kunna fortsätta. Vargstammen ska vara genetiskt stark och utspridd i landet. Vi ska inte ha några lokala höga koncentrationer då blir acceptansen för rovdjurets fortlevnad ifrågasatt.

Hur många vargar vill ditt parti ha i landet innan vargstammen tål beståndsreglerande jakt? Vänligen hänvisa inte till någon forskare här utan kom med ditt partis ståndpunkt.
– Mellan 170 och 270 vargar enligt rovdjurspropositionens förslag. Min personliga iakttagelse är att de lokala koncentrationerna av varg i Gävleborg, Närke, Dalarna och Värmland bör hanteras, där är de alldeles för höga.

Vargdebatten är mer infekterad än någonsin. Debatten präglas av polarisering, högt tonläge och till och med dödshot. Vilket ansvar har du och dina politikerkollegor till att det blivit så här – och hur ska vi komma ifrån detta?
– Det var ett högre tonläge tidigare i vargdebatten innan beslutet togs i riksdagen. Jag tror det handlar om att föra en ansvarsfull rovdjurspolitik som kombinerar en förståelse för att en varg inpå knuten begränsar människors frihet med behovet av en frisk och livskraftig vargstam. Förutsättningar för detta har politiken levererat. Att sedan vårt domstolsväsen används för att fördröja eller undanröja genomförandet av demokratiskt fattade beslut kan jag bara beklaga.