Eric M Runesson säger att Renmarkskommittén inte tar ställning till älgjakten i delbetänkandet eller föreslår någon lagändring i nuläget. Däremot kan det bli aktuellt i huvudbetänkandet som ska vara klart om två år.

Samebyar kan få ensamrätt att upplåta älgjakten på statens mark ovan lappmarksgränsen. Det framkommer i ett dokument som Renmarkskommitténs sekretariat författat. Älghundsklubbens ordförande Matts-Olof Mattsson rasar och tycker att kommitténs ordförande borde avgå.

Först avvisade Renmarkskommitténs ordförande planerna på en lokal förvaltningsmodell. Nu är han helt plötsligt öppen för att diskutera en sådan lösning.

Flera ledamöter i Renmarkskommitténs expertgrupp har kritiska synpunkter på Eric M Runessons tillfälliga lagförslag. Ett lagförslag som är tänkt att börja gälla från 1 juli 2024 fram till dess slutbetänkandet ska vara klart i maj 2025. Frågan är nu vad som händer därefter.

Renmarkskommitténs ordförande Eric M Runesson lägger fram en form av kompromissförslag i fjälljaktsfrågan. Men det är ett förslag med flera frågetecken.
Förslaget bygger på att samebyar får ensamrätt att upplåta småviltsjakten på statens mark ovanför odlingsgränsen. Samebyarna får dock inte utestänga någon annan från småviltsjakt. Men kritiker varnar för att vaga formuleringar i lagtexten ändå kan leda till att jägare utestängs från jakt.

Samebyarna och inte staten kan få ensamrätt upplåta småviltjakten i fjällen. Frågan behandlas av Renmarkskommittén. Jägareförbundet Värmland vill nu uppmärksamma jägare, politiker och markägare i södra Sverige på att utgången kan få stor principiell betydelse.

Jägareförbundet Norrbotten anser att politikerna nu måste agera i fjälljaktsfrågan. I samband med helgens årsstämma gjordes ett uttalande där Jägareförbundet varnar för att renmarksutredningens slutsatser kan skapa segregation och osämja bland människor som levt sida vid sida i generationer.

Tre sälar som tagit sig upp på land, bland annat på E4 och i centrala Luleå, orsakade uttryckning av både tjänstemän vid länsstyrelsen och kommunjägare.
Länsstyrelsens personal lyckades dock inte fånga in den säl som tagit sig in bland villor i Luleå.

Parlamentarikerna i Renmarkskommittén har fjälljaktens öde i sina händer. Det är de som ska tycka till om Eric M Runessons förslag.
Nu ska expertgruppen i kommittén granska förslaget innan politikerna sätter ner foten i frågan.

Håkan Jonsson, ordförande för Jakt- och fiskesamerna, menar att alla samer, inte bara samebyarna, ska omfattas av urminnes hävd.

Riksorganisationen Svenska Tornedalingars riksförbund – Tornionlaaksolaiset, STR-T, och föreningen Svenska Kväner – Lantalaiset, SK-LT, tar nu efter två års strid plats i Renmarkskommittén. Verksamhetsledare Eva Kvist ser det som ett stort erkännande och riktar samtidigt kritik mot den historiebeskrivning som görs i både Girjasdomen och kommitténs promemorior.

Politikerna i Renmarkskommittén är inte eniga om hur Eric M Runessons förslag ska tacklas. Kristdemokraterna och Moderaterna är dock ytterst tveksamma till förslaget.

Tobias Indén, docent i rättsvetenskap vid Umeå universitet, har ifrågasatt Girjasdomens prejudikatvärde. Han menar att om bara den demokratiskt stiftade rennäringslagen följs så är det glasklart att det är staten som ska upplåta jakten.

Ny forskning och arkeologiska fynd visar att historien om norra Sverige delvis kan ses i ett annat ljus.

Begreppet urminnes hävd hamnade i centrum i Girjasmålet. Men det är ett komplicerat begrepp som inte är entydigt. Det framgår av en bok utgiven av Riksantikvarieämbetet.

Anders-Erling Fjällås är vice ordförande i Renmarkskommitténs sakkunniggrupp. Han är även vice ordförande i Svenska samernas riksförbund, SSR. Han menar att fjällen inte kommer stängas för jakt om samebyarna tar över ansvaret för upplåtelserna.

Under två dagar har Renmarkskommitténs parlamentariker haft möte tillsammans med ordförande Eric M Runesson om innehållet i delbetänkandet, som ska presenteras 31 augusti.
Förslaget som han lagt fram handlar om att ge samtliga samebyar i Lappland ensamrätt att upplåta småviltsjakten. Enligt Jägareförbundet är oron stor i jägarleden.

Judit Malmgren, doktorand i historia vid Luleå tekniska universitet, arbetar nu på Justitiekanslerns uppdrag med att ta fram ett underlag över hur markanvändningen har sett ut genom århundrandena.

Renmarkskommiténs ordförande Eric M Runesson är säker: Forskningen visar att samerna var först och därmed har samebyarna rätt att bestämma över jakten och fisket i Lappland. Andra forskare är inte lika säkra på den saken.
Svensk Jakt har träffat Jonny Hjelm, professor i historia vid Umeå universitet. Enligt honom är det omöjligt att säga vilken etnicitet som bodde i området under tiden som är avgörande för den så kallade ”urminnes hävd”. Han hänvisar till de kulturmöten mellan olika människor som ägt rum under de senaste 500-1.000 åren, där individer och sociala gruppers kulturer flätats ihop på ett komplicerat sätt.