Olof Skoglund.

Det är en varm septemberdag på Skogs­sällskapets fastighet Svanå utanför Västerås. I skogen är det lugnt och tyst, men kvällstid ljuder kronhjort­arnas brunstläten över fält och skogsbryn.

– Just nu har vi omkring etthundra kronhjortar i brunst här på Svanå, berättar Olof Skoglund, som är skogsförvaltare på Skogssällskapet och ansvarig för skötseln på fastigheten.

Kronhjorten är Sveriges näst största klövvilt och finns i stora delar av Götaland och Svealand, samt lokalt i Norrland upp till Norrbotten. Brunstperioden pågår från slutet av augusti och till början av oktober. Då samlas kronhjortarna ofta i större grupper som kan göra rejäl skada på produktionsskogen när de drar fram.

Johan Asp.

– I öppna, brutna landskap som det här tenderar kronhjortarna att äta mycket grödor. Då behöver de komplettera med grövre foder – som bark, berättar Johan Asp, viltexpert och affärsutvecklare för Skogs­sällskapet.

Vi står i ett bestånd med gran, och nästan varenda granstam har kraftiga skador efter att kronhjortarna gnagt och dragit loss långa strimlor av barken – så kallad ”barkflängning”.

Grandominerad skog ger snålt med viltfoder

Bärris, ljung, gräs och örter står på kronhjortens meny sommartid, och på vintern är späda skott och bark från lövträd som rönn och vide uppskattade, men de har saknats där skogen varit dominerad av gran.

 – Jag tittade på flygfoton som togs innan Skogssällskapet köpte fastigheten, och det visar en tät grankaka, berättar Johan Asp.

I en tät granskog missgynnas undervegetation. På Svanå gick granplanteringarna hela vägen ut till där åkermarken tar vid. Nu pågår omställningen mot ett varierat skogsbruk, med mer löv, tall och lärk.

För att hålla kronhjortarna borta från produktions­skogen jobbar man aktivt med att skapa attraktiva brynmiljöer och kantzoner.

Skogsbrynet blir ”trappa” mot öppen mark

Runt alla skogsbryn mot öppen mark har en kantzon om 15-20 meter huggits fri.

– Där ska vi plantera bärande buskar och träd – som fläder, nypon, hägg, vildapel och fågelbär, berättar Olof Skoglund.

Också blommor och gräs ska gynnas, och brynet blir på så sätt en slags trappa där höjden ökar successivt upp mot skogen bakom. 

– Den här typen av skogsbryn är faktiskt positiva för jordbruks­marken också, eftersom minskad beskuggning gör att åkermarken torkar upp snabbare och grödorna får mer solljus, säger Johan Asp.

Gammalt viltvatten restaureras

Deltagarna fick även se ett äldre viltvatten som är under restaurering. Vattnet anlades antagligen för fågeljakt, och är den enda vatten­spegeln på fastigheten. Eftersom växtligheten totalt hade tagit över har viltvattnet tömts och grävts ur. Snart är det dags att fylla på igen.

– Vi har en historia av att dika ur stora delar av Sverige, men med klimatförändringar och ökad torka har vi nu ett behov av att behålla mer vatten i landskapet. På de flesta fastigheter finns det någon yta som kanske kan göra bättre nytta om den görs om till våtmark, säger Johan Asp.

Jessica Norberg.

Den första skogsdagen som hölls på Svanå, men garanterat inte den sista, avslutades med korvgrillning.

– Svanå blir en av Skogssällskapets nya visningsfastigheter, dit vi vill möjliggöra för skogsägare att komma och få inspiration och lära sig mer om olika skogsskötselfrågor, berättar Jessica Norberg, regionchef på Skogssällskapet i Västmanland.