Regeringen gav i 2013 års regleringsbrev Naturvårdsverket i uppdrag att bland annat utreda förutsättningarna för och föreslå hur en licensjakt på säl bör utformas samt effektiviserad skyddsjakt i syfte att fylla tilldelningen.

I den nu färdiga utredningen gör Naturvårdsverket bedömningen att licensjakt på en sälpopulation är förenlig med HELCOM-rekommendationen. Vidare gör Naturvårdsverket bedömningen att licensjakt på sälpopulationer som bedöms ha gynnsam bevarandestatus är förenlig med art- och habitatdirektivet.

– Utredaren har gjort ett gediget arbete och redovisat öppet vad han kommit fram till. Vi vet ännu inte vad utredningen leder till i praktiken, men i nuläget känns det positivt, säger Hans Geibrink.

Jägareförbundet har lagt ner en hel del arbete för att föra säl- och säljaktfrågan framåt.

– Nu fortsätter vi arbetet mot departementet för att se till att utredningen även i praktiken leder till något positivt för säl, säljakt och säljägare, säger Hans Geibrink.

Som den regionala skyddsjakten
Naturvårdsverket anser att licensjakt på säl är ett komplement till skyddsjakt och att ett införande av licensjakt på säl skulle ligga i linje med riksdagens beslut år 2009 att införa licensjakt på björn, varg, järv och lodjur. Verket gör bedömningen att licensjakt på säl i huvudsak skulle utformas som den regionala skyddsjakten.

– De senaste åren har antalet sälar ökat och en licensjakt som utformas på liknande sätt som dagens regionala skyddsjakt hotar inte sälbestånden. Snarare kan det vara ett sätt att minska konflikten mellan sälarna och fiskenäringen som känner av ökade skador på fiskeredskap och fångster, säger Per Risberg, handläggare på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

– Intresset för säljakt behöver höjas om det ska gå att fylla nuvarande tilldelningar vid säljakt. Det är svårt och tidskrävande att jaga säl, avslutar Per Risberg.