När Sören Wilhelmsson fällde en stor asp till viltfoder kunde han inte föreställa sig att trädet skulle bli en dödsfälla för en fin älgko.

Att fälla aspar till foder är en mycket bra åtgärd för att hjälpa viltet en besvärlig vinter. Något som jägaren Sören Wilhelmsson gjort i många år på sin gård Stora Äskås utanför Stensjön.

Den här vintern var inget undantag. I kanten på en betesvall ett bra stycke från boningshuset valde Sören ut en stor asp som han fällde.

Jag tog en med två toppar. Tänkte att det var en fördel eftersom grenarna därmed var så många fler.

Vände åt fel håll

Men Sörens goda intentioner slog fel. Till att börja med var allt bra. Aspen gav mat åt älgar som gnagde bark och rådjur som åt av knopparna.

Men en dag hörde en granne av sig. Vid aspen hade han hittat en död älgko.

Älgen hade trampat ner med ena foten i klykan där stammen delade sig, och kunde inte komma loss.

Som jag ser det har kon varit vänd mot aspens topp när hon fastnade. Hon har tagit ett steg för att komma åt bark och klivit ner mellan stammarna. Sedan har hon försökt komma loss genom att dra åt sig benet, men springan var för trång för att släppa igenom klöven. När kon vände sig åt fel håll ramlade hon och då var det kört, säger Sören Wilhelmsson.

Såga av stammar

Dödskampen måste ha varit lång och plågsam. Sören var bedrövad när han såg vad hans viltvårdsinsats resulterat i.

Men något sådant här har jag aldrig hört talas om. Om jag så fäller tusen aspar till tror jag knappast att det händer igen. Men jag har i alla fall lärt mig att i framtiden såga av sådana här delade trädstammar, säger han.

Den tvådelade aspen som fälldes med den bästa avsikten blev en dödsfälla. Foto: Jan Henricson