Med facit i hand är det en oerhört liten andel av de övervintrande fåglarna som hittats döda, än färre som dött av fågelinfluensa.
I svenska vatten övervintrar kanske ett par miljoner simfåglar. Exempelvis en halv miljon alfåglar huvudsakligen ute till havs, 100 000 gräsänder, 50 000 viggar, 30 000 knipor, 10 000 svanar, åtskilliga 10 000-tals gäss och så vidare. Därtill kommer alla de andfåglar som sträcker norrut under våren och alla måsfåglar.
Sedan februari har Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, undersökt drygt 500 döda fåglar. Hos 67 av dem påvisades H5N1 och alla utom en vigg var i god kondition och hade därför med all säkerhet dött i viruset.
Det är främst hos vigg som virus hittats, närmare bestämt i 37 fall. Knölsvan och storskrake svarar för vardera sju fall, bergand, salskrake, ormvråk och berguv för vardera tre, gråtrut två samt kanadagås och gräsand endast för ett vardera. Anmärkningsvärt är att det bland de smittade fåglarna inte finns en enda knipa.
Om man slår ut antalet i fågelinfluensa döda fåglar på bara en miljon övervintrare rör det sig om cirka 0,05 promille.
Allt tyder på att fåglarna måste få i sig höga doser av virus för att bli smittade, så sjukdomen är inte epidemiliknande, säger statsveterinär Torsten Mörner på SVA. Den nya varianten H5N1 är ny för vår del av världen, men sjukdomsframkallande fågelinfluensavirus har funnits länge.
Sedan nya fynd av drabbade fåglar avtagit har Jordbruksverket upphävt förbudet att hålla tamfåglar för hobbybruk utomhus, utanför de övervakningsområden som nu också avvecklas ett efter ett. Det beslutet bör också gynna vildfågeluppfödningen av fasaner, rapphöns och gräsänder.

Göran Bengtsson