Formerna för hur staten ska hjälpa till med återplantering av stormdrabbad skog i södra och mellersta Sverige är utredda.
Regeringen har avsatt 450 miljoner kronor under tre år och utarbetat ett förslag till hur fördelningen ska se ut.
Totalt handlar det om 130 000 hektar mark som drabbades av stormens härjningar. Av dessa är det bara 100 000 hektar som kan räkna med att få bidrag. Detta omfattar då skogsområden som överstiger en halv hektar, områden som är mindre är således inte stödberättigade.

Skogsstyrelsen har utrett vilka typer av träd som lämpar sig bäst för återplantering. Eftersom skogsindustrin i regionen främst inriktat sig på barrträd är det främst dessa trädslag som kommer att planteras, även om barrskogsdominerad blandskog också kommer att planteras.
Cirka 10 000 hektar får dock ett särskilt stöd för plantering av ädellövskog.

Staten räknar med att återbeskogning med ädellöv är dyrare och därför kommer det att gå att söka bidrag på 23 000 kronor per hektar för detta. En lövträdsdominerad blandskog ska enligt förslaget ge möjlighet till 20 000 kronor per hektar.
Väljer skogsägarna det mer traditionella, det vill säga ren barrskog, får de bidrag med 3 000 kronor per hektar.
Det är bra att vi har kommit fram till en rimlig fördelning mellan återbeskogningsåtgärder, säger infrastrukturminister Ulrica Messing.
Vi hoppas nu att EU-kommissionen hanterar frågan snabbt så att pengarna kan börja betalas ut till de drabbade skogsägarna, säger hon i ett pressmeddelande.
Jägareförbundet hoppades på att skogsägarna skulle vara öppna för att testa nya metoder och plantera mer tall och lövskog, dels för att detta skulle skapa attraktiva viltbiotoper, dels för att skogen skulle bli mindre sårbar vid nya stormar.
Mycket tyder nu på att granskog återigen bli det vanligaste trädslaget när skogsägarna återplanterar.
Gran var det trädslag som drabbades hårdast av stormen, bland annat för att dess rotsystem ligger ytligt
Magnus Rydholm

Hägnade lövskogar inte bra

Det är med blandade känslor som Jägareförbundet tar emot regeringens förslag.
Ökar andelen löv och tall kan det bli bra, säger klövviltsexperten Göran Bergqvist.

Att återplanteringen sker med en överväldigande grandominans är något som Jägareförbundet inte vill se.
Det är positivt att man pekar ut ädellövskog som något bra att satsa på. Men här talar vi om hägnade skogar för att slippa betesskador. Hägn gynnar inte viltet eftersom man avgränsar foderresurserna, säger Göran Bergqvist.

Han välkomnar i stället mer tall och blandskogar som skulle ge viltet bättre foderresurser.
Skulle vi få fler tallplanteringar skulle betesskadorna minska i något som man kan kalla en utspädningseffekt i och med att det blir fler tallar.
Eftersom det är högre ersättning för att planera blandskog än ren barrskog finns ett incitament för att öka andelen löv i skogarna. Samtidigt finns en risk.
Det kan bli så att lövet röjs och gallras bort efterhand för att inte konkurrera med barrträden.
Magnus Rydholm