Den uppfattningen framförde Naturvårdsverkets generaldirektör Lars-Erik Liljelund när han höll sitt öppningsanförande vid den stora viltforskarkongressen i Uppsala i augusti.
Det har också jordbruksministern Eskil Erlandsson framfört, såg jag nyligen, och det kan bli en fråga som Sverige driver under sitt ordförandeskap för EU, kommenterar Lars-Erik Liljelund.
Något uppdrag från regeringen att komma med förslag på lämpliga ändringar har Naturvårdsverket dock inte fått.
Jägareförbundet har länge påtalat behovet av en revidering av direktiven. En anledning är att EU nu omfattar så många fler länder än när organisationen bildades, och att växt- och djurlivet i de nya länderna inklusive Sverige ser så annorlunda ut än vad det gör i ursprungsländerna. Därtill har det gått många år sedan starten och både fågel- och däggdjurspopulationerna ser annorlunda ut än när EU grundades.
Det räcker att peka på utvecklingen för skarv- och korppopulationerna i Sverige för att förstå att något behöver göras. Inte heller de regler som styr jakt- respektive skyddsjakt på vissa arter som exempelvis björn och ringduva är något som tilltalar svenska jägare.
Hittills har det dock ansetts politiskt omöjligt att försöka göra ändringar i direktiven. Vill man ha ändringar gjorda som passar svenska jägare, då kanske man också får räkna med att det kommer ändringar som inte jägarna vill ha, är en synpunkt som framförts. Nu kanske det ändå är ett lämpligt tillfälle när Sverige blir ordförandeland från hösten 2009.
Samtidigt finns det anledning att påpeka att inte ens de nuvarande direktiven är fullt ut införlivade i svensk lagstiftning, säger Lars-Erik Liljelund.
Vi påpekade det för dåvarande regeringen för två år sedan, men fortfarande saknas en del.
På Jägareförbundet ser man förstås positivt på att det kan bli en öppning i det låsta läge som omgärdat frågan.
Bertil Lundvik