Det var några svenska jägare med gotlänningen Michael Fossum i spetsen som i fjol våras anmälde Finland, Norge och Danmark till EU-kommissionen. Den svenska regeringen hade då efter påtryckningar av Kommerskollegium och en förfrågan från EU-kommissionen tagit initiativ till att ändra reglerna för upplåtelse av småviltsjakt i de svenska fjällen.
Tidigare hade svenska jägare haft förtur, vilket regeringen och dess juridiska experter ansåg strida mot EU-rätten. Från och med i fjol måste jakten därför upplåtas på lika villkor till både svenska och utländska jägare.

Förhastat beslut
Det besked EU-kommissionen nu lämnat i anledning av anmälan mot Finland visar emellertid att den svenska regeringens beslut var förhastat och saknade juridisk grund. Sverige har samma rätt som Finland att ge de svenska jägarna förtur till att jaga på statens mark utan att det strider mot EU-rätten eller är diskriminerande.
Det var bara det vi ville visa och nu har vi fått svart på vitt, säger Michael Fossum. Vi var inte ute för att jäklas eller sätta dit någon.

EU:s besked
EU-kommissionens besked öppnar också för en återgång till de restriktivare regler för utländska jägare som gällde före 2007 i de svenska fjällen. Det har också varit ett krav från Jägareförbundet.
Nuvarande regler betraktas som ett hot mot fjälljakten eftersom trycket på de svenska fjällen från utländska jägare befaras öka. Enligt Jägareförbundet måste länsstyrelserna därför ha möjlighet att begränsa jakten för olika kategorier jägare och i första hand tillgodose i Sverige bosatta jägares behov av jakt.

Regeringen uppvaktad
I slutet av oktober uppvaktades regeringen av jaktvårdskonsulent Hans Geibrink och Michael Fossum. Även den expert i EU-lagstiftning som Jägareförbundet anlitat, advokat Ola Wiklund, deltog vid mötet.
Ändringen i rennäringsförordningen i fjol våras gjordes av juridiska skäl, säger Hans Geibrink. De handlingar vi nu överlämnat visar att det inte finns några juridiska hinder för en återgång till den tidigare skrivningen i rennäringsförordningens tredje paragraf, som gav länsstyrelserna möjlighet att gynna svenska jägare framför utländska. Dessutom kommer
Jägareförbundet att gå in med en egen skrivelse om hur vi vill att frågan ska lösas.

Analysera fakta
Magnus Kindbom, politiskt sakkunnig på jordbruksdepartementet, bekräftar att man fått ta del av det nya faktaunderlaget.
Men vi måste få tid på oss att analysera materialet och det har jag inte hunnit med än. Det har varit så mycket annat på gång.
Bernt Karlsson

Fjälljaktens bakgrund
I september 2005 ertappas fem norska jägare med att ha jagat inom avlyst område inom Saarivuoma sameby i Kiruna kommun. De fem jägarna har under fyra dagar skjutit 260 ripor och därmed även brutit mot länsstyrelsens så kallade bag-limit. Händelsen väcker indignation bland svenska jägare.
Länsstyrelsens rennäringsdelegation i Norrbotten beslutar inför jakten 2006 att senarelägga ripjakten med två veckor för alla jägare som inte är mantalsskrivna i Sverige. Utländska jägare måste dessutom jaga med guide eller som gäster tillsammans med en svensk jägare. Länsstyrelsen motiverar beslutet med att ripjakten glidit i väg i oönskad riktning.
Tre flygföretag i Arjeplog ifrågasätter lagligheten i länsstyrelsens beslut och inger med stöd av Kommerskollegium en anmälan till EU-kommissionen. Flygföretagarna anser att de har förlorat pengar genom regeländringen.
Hösten 2006 sker ripjakten enligt länsstyrelsens nya riktlinjer. Jägare bosatta i Sverige lovordar systemet.
I november 2006 får den svenska regeringen en försiktig förfrågan från EU-kommissionen om de nya reglerna för jaktupplåtelserna i fjällen kan tänkas strida mot EG-rätten.
Redan den 21 december 2006 ger regeringen Jordbruksverket i uppdrag att ombesörja att verkets föreskrifter om upplåtelse av jakt står i överensstämmelse med EG-rätten. Regeringen skriver även till länsstyrelserna och ber dem göra det samma.
Vid ett protestmöte i Kiruna i början av mars 2007 antas ett uttalande till regeringen, där jägarna motsätter sig förändringarna i regelverket och ber regeringen stanna upp och utreda frågan ordentligt innan beslut tas.
Michael Fossum och hans jaktkompisar kräver i ett brev till jordbruksministern att regeringen drar tillbaka sitt direktiv till Jordbruksverket. Samtidigt gör de en anmälan mot andra nordiska länder till EU-kommissionen.
Jägareförbundet anlitar Ola Wiklund, advokat och docent i europeisk integrationsrätt, för att utreda Sveriges möjligheter att ha guidetvång och senare jaktstart för utländska jägare. Wiklund kommer fram till att det är ytterst tveksamt om upplåtelse av jakt kan betraktas som en tjänst i EG-fördragets mening och att det inte alls är nödvändigt för regeringen att vika sig.
Den 22 mars 2007 upphäver regeringen paragraf tre i rennäringsförordningen som innebar att skyldigheten att upplåta rätt till småviltsjakt och fiske bara gällde till i Sverige fast bosatta.
Försommaren 2007 är Jordbruksverket färdigt med sitt förslag till ändrade föreskrifter. Jägareförbundet och länsstyrelserna ställer sig tveksamma, både till förslaget och tillhörande konsekvens- och rättsutredning. Den nya lydelsen av tredje paragrafen i rennäringsförordningen innebär att rätt till jakt ska upplåtas på lika villkor till utländska och svenska jägare.
Hösten 2007 sker ripjakten enligt de nya reglerna. Den befarade invasionen av utländska jägare uteblir men antalet jaktdygn ökar kraftigt i Norrbotten.
Jägareförbundet konstituerar ett särskilt Fjällråd för att bevaka frågor om jakt och vilt i fjällen. Rådets första möte hålls i december i Vilhelmina. En arbetsgrupp ska göra en utvärdering av årets fjälljakt och vilka förändringar som ska krävas till nästa säsong.
Efter anmälan har EFTA:s övervakningsorgan ESA vänt sig till norska staten med frågor rörande upplåtelse av jakt på så kallad
statsallmänning. ESA ifrågasätter om upplåtelserna sker i strid mot handelsavtalets bestämmelser om fri rörlighet av varor och tjänster eftersom det krävs att man ska vara bosatt i Norge för att få lösa jaktkort. Det Kongeliga miljövärndepartementet svarar att försäljningen av jaktkort inte kan jämställas med en tjänst och inte ska betraktas som en kommersiell aktivitet.
Fjällrådets utvärdering, som gjorts som examensarbete av Anna Norlén vid Luleå tekniska universitet, visar att svenska jägare är missnöjda med hur småviltsjakten på statens mark i fjällen fungerar. Rapporten presenteras vid Fjällrådets möte i Arvidsjaur i början av mars i år.
I mitten av mars uppvaktar representanter för Fjällrådet regeringen med önskemål om en återgång till de regler som lades fast i 1992 års riksdagsbeslut med tillägget från 1997 om att småviltsjakten i första hand ska upplåtas till i Sverige bosatta jägare.
Innevarande höst sker ripjakten efter samma regler som förra året.
Michael Fossum och hans jaktkompisar får svar från EU-kommissionen beträffande sin anmälan om att Finland diskriminerar utländska jägare vid upplåtelse av jakt på statlig mark. Finland har förklarat varför man har olika regler för inhemska och utländska jägare. EU-kommissionen konstaterar att jakt inte är att betrakta som en tjänst, låter Finland behålla sina regler och lägger ner Fossums klagan.
Den 23 oktober i år uppvaktar jaktvårdskonsulent Hans Geibrink, Michael Fossum och advokat Ola Wiklund regeringen i anledning av EU-kommissionens s
var och överlämnar alla handlingar i ärendet.
I början av november inger Jägareförbundet med stöd av bland annat EU-kommissionens utslag en formell begäran hos regeringen att rennäringsförordningens tredje paragraf ändras så att den återfår den lydelse den hade före 2007.

Bernt Karlsson