Olof Liberg har gjort två tillväxtkurvor baserade på en årlig tillväxt på 10 eller 15 procent.
Snittet för vargtillväxten under de senaste åtta åren är tolv procent, så sanningen ligger väl någonstans där, menar Olof Liberg.
Han påpekar dock att tillväxten kan skilja markant från ett år till ett annat.
Under det senaste året växte vargstammen väldigt mycket mer än tolv procent. Men ett enskilt år kan man inte säga så mycket om när det finns så få individer. Det räcker med att några revir får ovanligt stora kullar för att tillväxten ska bli väsentligt högre, förklarar Olof Liberg.
Länsstyrelsernas kartläggning av årets vargföryngringar visar dock att vargstammen kan komma att öka rejält även i år.
Om länsstyrelsernas inventeringar stämmer finns det mycket som pekar mot en ovanligt hög vargtillväxt även i år, säger Olof Liberg.
Vargstammen kan också fortsätta att öka betydligt mer än de tidigare tolv procenten per år.
Stammen kan absolut öka mer än vad den tidigare gjort men jag måste basera tillväxtberäkningarna på de siffror som hittills varit fakta, förklarar Olof Liberg.
Det finns dock kritiska röster som hävdar att vi i dag har dålig kontroll på hur stor den svenska vargstammen egentligen är. Men Olof Liberg håller inte alls med om den saken.
Det finns ingen annan djurart som vi har så stor kontroll över i landet då vi känner till i stort sett samtliga vargar som finns, säger Olof Liberg.
Olle Olsson

Lokalbefolkningen återigen lurad?
Jägareförbundets krav på vargjakt i vinter kommer inte att bli verklighet, tror förbundets rovdjursexpert Gunnar Glöersen.

Regeringen kommer sannolikt inte att hantera frågan och ge uppdrag till Naturvårdsverket att inleda vargjakt. Jag är rädd att lokalbefolkningen återigen kommer att känna att den blivit lurad, säger Gunnar Glöersen.
Han är mycket kritisk till de dubbla budskap som ges.
Enskilda riksdagsmän ger budskap om att en mer utbredd jakt på varg kan komma att bli verklighet inom kort. Men från regeringshåll ageras det över huvud taget inte i den riktningen, fastslår Gunnar Glöersen.
Naturvårdsverket behöver tydliga signaler för att kunna agera, fortsätter han.

Ökar snabbt
Vargstammen ökar snabbt och Gunnar Glöersen är helt på det klara med att stammen måste förvaltas redan nu.
Om vi inte får jaga varg nu kommer vargstammen att skena i väg. Vi är sannolikt uppe i minst 25 föryngringar i dagsläget och om vi släpper iväg vargstammen nu kommer det att bli betydligt mer än 200 vargar i landet, som är det första etappmålet och den nivå som rovdjursutredningen vill frysa stammen på, säger Gunnar Glöersen.
Även om den politiska hanteringen av vargfrågan präglas av ovilja och saktfärdighet kommer Jägareförbundet att fortsätta arbeta hårt i frågan.
Vi ger givetvis inte upp. Förbundet kommer att fortsätta agera och fortsätta förklara behovet av jakt för beslutsfattarna. Vi har inte gett oss på långa vägar, säger Gunnar Glöersen.
Men vi behöver hjälp med att informera politiker på alla nivåer. Alla medlemmar kan göra en insats, avslutar Gunnar Glöersen.
Olle Olsson

Ingen vargfri mark i Värmland
Cirka 15 vargrevir berörde Värmlands län under den förra vintern. Men på grund av den snöfattiga vintern är den siffran osäker.
Vi har i dagsläget dålig koll på vargläget i de södra eller västra delarna av länet, säger Lars Furuholm, rovdjursansvarig på länsstyrelsen i Värmland.

Länsstyrelsen i Värmland vet heller inte hur många vargföryngringar det finns som berör länet.
Vi vet inte så mycket om den saken. Men det beror inte på ovilja från vår sida. Vi gör vad vi kan för att finna dem men vi saknar tips från allmänheten gällande misstänka vargföryngringar, säger Lars Furuholm.
Det länsstyrelsen vet är att det skett en föryngring i Aamäck-reviret som delas med Dalarna. Sedan har det skett sannolika föryngringar i reviren Hasselfors och Loka. De reviren delas med Örebro län.
Vi ligger ungefär ett år efter när det gäller vargstammens utveckling, särskilt som vintrarna är snöfattiga. Vi har under förra hösten och vintern skickat in ett stort antal prover för DNA-analys. Inom kort får vi svar på dem, alltså nästan ett år efter att de skickats in, förklarar Lars Furuholm.

Svårt att särskilja
På grund av tätheten av varg i Värmland blir det också allt svårare att särskilja de olika reviren, speciellt eftersom flera revir överlappar varandra.
Snart är det helt omöjligt att ha koll på alla vargar i länet. Vi har begärt pengar för att sätta sändare på fler individer, men det blev kalla handen. Jag hoppas nu att svaren på DNA-proverna kan komma snabbare, förklarar Lars Furuholm.
Det enda länsstyrelsen i Värmland med säkerhet kan säga är att hela länets yta berörs av varg.

Bara öarna i Vänern
Det finns ingen vargfri mark i Värmland idag. Det enda undantaget torde i så fall vara öarna i Vänern, säger Lars Furuholm.
Han hoppas nu att ett politiskt beslut kommer i vargfrågan inom kort. Annars kan det bli problem.
I bästa fall kan politikerna fatta beslut om hur framtidens vargförvaltning ska se ut nästa vår. Vi måste ha riktlinjer genom fungerande förvaltningsplaner att arbeta efter och verktyg att använda, exempelvis möjlighet att sätta radiosändare, för att möjliggöra inventering utan snö. Och vi måste ha det snabbt för att inte helt tappa kontroll över vargstammen, säger Lars Furuholm.
Lars Furuholm efterlyser också vargjakt redan i vinter.
Om vi ska bromsa upp vargstammens utveckling vid 20 föryngringar i landet krävs det jakt på varg nu. Det räcker inte med skyddsjakt på enstaka djur utan vi måste förvalta vargstammen utifrån de lokala förhållandena. Vi stödjer rovdjursutredningens förslag att göra boghalt och stanna vid 20 föryngringar under tre års tid. Då får riksdagen också tid att fatta ett beslut om vargstammens tak, säger Lars Furuholm.
Olle Olsson