I flera fall är det pågående klimatförändringar som gett ändrade förutsättningar för olika viltarter som ligger bakom Forsknings- och förvaltningsgruppens förslag. Flera av förslagen som nu presenteras har också under de senaste åren väckts inom jaktvårdskretsar och länsföreningar och sänts vidare till Jägareförbundet centralt.
Nu ska förslagen efter remissbehandling internt sändas vidare till regeringen. Hur lång handläggning regeringen sedan behöver innan den fattar beslut återstår att se.

Långa jakttider
Forsknings- och förvaltningsgruppen påpekar inledningsvis att det är bra om jakttider kan gälla under så lång tid som möjligt. Det beror på faktumet att jakten generellt har liten betydelse för arters populationsutveckling. I synnerhet gäller det för småviltet. Det är helt andra saker som klimatförändringar, storskaliga förändringar av livsmiljön, som exempelvis tillgången på föda, förändrat predationstryck eller sjukdomar som har större betydelse.
För de stora klövviltarterna och de stora rovdjuren är det ofta jakten som står för den huvudsakliga dödligheten. Det är dessutom en fördel om jakttiderna kan gälla över så stora geografiska områden som möjligt.
Det ger bättre möjligheter att informera om jakttiderna och gör det lättare för jägarna att förstå dem och minnas dem.

Gemensam jakttid
Att detta har varit en ledstjärna märks i flera av förslagen, exempelvis föreslås gemensam jakttid för hela fjällkedjan från norr till söder vad gäller både fjällripa och dalripa, nämligen 25 augusti till och med 15 mars.
Bakom det ändringsförslaget ligger välgrundade motiveringar om när riporna lägger sina ägg. Skillnaden är väldigt liten mellan norra och södra delarna av landet, konstaterar man med stöd av både svensk och norsk forskning.
Bland klövviltarterna är det dovvilt, rådjur och vildsvin som föreslås få nya tider.
För vildsvinen är det hundanvändningen som berörs. Jägareförbundet återger nu sitt tidigare förslag. Det innebär att det bara blir tillåtet med smyg- eller vaktjakt under perioden 16 april till 30 september.

Hundträning
Jaktträningen för ställande hundar förslås anpassas till de regler som gäller för älghundar.
Forsknings- och förvaltningsgruppen föreslår också att det ska bli jakttid på dovhind och kalv också under brunstuppehållet 21 oktober till 15 november. Motivet är en önskan om ökade möjligheter att reglera de på en del håll snabbt växande dovviltstammarna. Det skulle också underlätta för länsstyrelserna som idag ofta ger skyddsjaktstillstånd för dovkalv under denna tid.
Rådjur föreslås få jagas med hund i januari också i Väster-
norrlands och Jämtlands län. De allt grönare vintrarna motiverar inte andra regler i dessa län.
Bertil Lundvik

Taktik bakom jakttidsförslagen
Det finns många förslag till jakttidsändringar som Forsknings- och förvaltningsgruppen presenterat som säkert kommer att tas emot med belåtenhet i jägarkåren. Men avsaknaden av ett förslag om sommarjakt på morkulla sticker ut.

Tydligen har detta varit en omdiskuterad och kanske splittrande fråga inom gruppen, för det är den enda fråga som är kommenterad särskilt i det medföljande brevet som går med förslaget ut till länsföreningarna. Det är förståeligt också för att Jägareförbundet utfärdat många löften om att man med kraft ska arbeta för en återinförd sommarjakt.
I brevet motiveras avsaknaden av ett förslag med hänvisning till den pågående EU-granskningen av vårjakten i Österrike och Ungern.
Ordförande i Forsknings- och förvaltningsgruppen är Lars-Göran Lövgren, tillika ordförande i Jägareförbundet Stockholm. Han hän- visar till den medföljande skrivelsens motivering och tillägger:
Vi ska självfallet följa den fortsatta händelseutvecklingen i denna fråga noga, men för närvarande är detta gruppens ställningstagande.

Svärtan försvinner
En annan fråga kan också möjligen synas egendomlig. Det är förslaget att ta bort svärtan från de jaktligt tillåtna arterna.
Det finns noga motiverat i förslaget. Jag har det inte framför mig just nu, men det skjuts väldigt få svärtor, och läget ser inte ljust ut för arten.
För oss kändes det riktigt med detta förslag. Det finns också taktiska skäl. Vi vill visa att Jägareförbundet är ansvarstagande. Och lika väl som vi vill kunna föreslå jakt på nytt av arter som varit utan jakt men som ökar som brunand och snatterand ska vi kunna föreslå stopp för jakt när en art är hårt pressad, säger Lars-Göran Lövgren.

Övriga jakttidsförslag
Utöver ändringarna i jakttid (skyddsjakt se nedan!) som föreslås för arterna ovan finns också förslag för följande arter:

Hare föreslås få samma jakttidstart på Gotland som i resten av Sverige, alltså 1 september.
Mården föreslås få jagas i södra delen av landet från 1 september och avslutas sista februari.
Mink föreslås få jakttid 1/8 till och med 15/5 i Norr- och Västerbotten samt 1/8 till och med 15/4 i resten av landet.
Grågås föreslås få jakttid i södra delen av landet utom Gotland 11/8 till och med 31/12. På Gotland föreslås jaktstart 20/7. Tidsbegränsningen före klockan 11 i södra Sverige föreslås slopad. I norra delen av landet föreslås jaktstart 21/8 till och med 31/12 med undantag för gränsälvsområdet där tiden är 20/8 klockan 11 till och med 31/12.
Kanadagås södra delen 11/8 till och med 31/12 och i norr 21/8 till och med 31/12. Gränsälvsområdet 20/8 klockan 11 till och med 31/12.
Gräsand föreslås få ny jakttid i södra Sverige 21/8 till och med 31/12.
Snatterand och brunand föreslås bli tillåten för jakt med samma tid som gräsand.
Vigg och ejder föreslås få jakttid fram till sista januari, lika för hela landet. Dessutom föreslås hanfåglar av ejder få jakttid under februari i södra delen av landet.
Morkulla föreslås få utsträckt jakttid i södra Sverige över vintermånaderna så att den avslutas sista januari.
Havstrut och gråtrut föreslås få jagas i södra Sverige 1/8 till och med 15/4 och i norr 1/8 till och med 30/4.
Ringduva föreslås få gemensam jakttid i hela landet den
1 augusti till och med sista december. Med en sådan jakttid lovar förbundet att aktivt agera för att de möjligheter till skyddsjakt som finns bara ska användas då skyddsjakten verkligen är nödvändig. Idag skjuts allt fler ringduvor under så kallad skyddsjakt.