I början av maj summerade Mörbylångakretsen den första insatsen av ett försök att rädda ett antal vadarfåglar på Öland.
Projektet är treårigt. Under de sista åren kommer en offensiv skyddsjakt att pågå. Samtidigt inventeras vadarnas framgång med föryngringen för att utröna vilken effekt skyddsjakten har haft.

Minska boplundring
Metoden som använts är helt enkelt att decimera antalet predatorer. Främst har projektet ställt in siktet mot korp, räv, kråka och grävling. Men även andra predatorer tas bort.
Tanken bakom projektet är framför allt att minska boplundringen.
Vi kan idag konstatera att vi tagit bort 337 predatorer i de tre skyddsjaktområdena. Av dessa är 253 kråkor, säger Magnus Johansson, vice ordförande i Mörbylångakretsen.

Samarbetet viktigt
Ornitologerna hjälper jägarna och kartlägger bon och inventerar vadarfåglarna.
De ornitologer som länsstyrelsen anställt för att jobba i projektet har gjort ett mycket bra arbete. De är jätteviktiga och samarbetet har fungerat perfekt, säger Magnus Johansson.
Vi vill att projektet ska bli femårigt för att undvika att årsvariationer påverkar resultatet för mycket.
Rickard Ottwall vid Lunds Universitet är projektledare för arbetet. Han konstaterar att rävskabben som spridit sig på Öland påverkar projektet. Detta ger positiva effekter på vadarnas häckning, i såväl kontrollområden som skyddsjaktområden.
Fler tofsvipeungar än vanligt har setts under våren.
Jägarna har skött sig bra. De har lyckats mycket bra med att plocka bort revirkråkor. När det gäller korp har vi en del revirkorpar kvar. Eftersom korp är en skyddad art är det lite känsligt. Man kan inte bara öka tilldelningen hur som helst, säger Rickard Ottwall.
Han tror att de första resultaten av hur häckningen har gått blir klara i augusti.
Magnus Rydholm