Missnöjet gäller inte heller bara följderna av regeringens beslut att jämställa svenska och utländska jägare. Jägarna anser också att jaktkorten är för dyra och kortförsäljningen för dåligt organiserad. Ett krav som framförs av många är också att de som bor i fjällänen ska ha möjlighet att lösa årskort
Utvärderingen har gjorts i form av en enkätundersökning och genomförts som ett examensarbete av Anna Norlén vid Luleå tekniska universitet. Enkäten har riktat sig till tre kategorier: jägare bosatta inom Piteå kommun, representanter för länsföreningar och jaktvårdskretsar i Norrlandslänen samt hundklubbsfolk i hela landet.
Fjällrådet har också tagit fram ett nytt informationsmaterial som belyser jaktens utveckling från näringsfång till fritidssysselsättning med bevarade traditioner. Under mottot att jakten är ett kulturarv värt att vårda ska materialet närmast presenteras vid ett möte med företrädare för regeringen.
Arbetet med att dokumentera och jämföra regelverken för fjälljakten i de nordiska länderna fortsätter. Fjällrådet konstaterar att det bara är i Sverige som småviltsjakten i fjällen är öppen för alla. Både i Norge och Finland är jakten i första hand förbehållen den egna befolkningen och ingenting tyder på att denna ordning kommer att frångås.
Den arbetsgrupp som ser över älgförvaltningen i rovdjurstäta områden, presenterade en faktasamling om vargens inverkan på älgstammen.
Resultatet var att om älgtätheten understiger fem djur per tusen hektar i vinterstam finns inget utrymme för jakt eftersom rovdjuren (varg och björn) slukar hela årsproduktionen.
I handlingsplanen för Fjällrådets fortsatta arbete fastlades att målsättningen oförändrat ska grunda sig på regeringens beslut 1997 om att småviltsjakten på statens mark i fjällen i första hand ska vara förbehållen svenska jägare.
Jakten ska vara en rättighet för svenska jägare och en möjlighet för utländska, sammanfattade Fjällrådets ordförande Roger Kempainen.
Fjällrådets nästa möte hålls i Östersund i november.

Fjällrådet antog också ett uttalande, där man slår fast:
att den svenska jakttraditionen ska ligga till grund för de lagar som reglerar jakten i Sverige,
att småviltsjakten på statens marker i fjällområdet i första hand ska nyttjas av jägare bosatta i Sverige,
att regelverken för småviltsjakten på statens marker ska likriktas mellan de berörda länen,
att boende i fjällkommuner och fjällän ska kunna lösa årskort för småviltsjakt i fjällområdet,
att försäljningen av jaktkort för småviltsjakt i fjällområdet måste omorganiseras, i dag utgör den bristfälliga organisationen ett hinder för möjligheten att bedriva jakt,
att en ny älgjaktsutredning måste inbegripa älgförvaltningen i landets fjäll- och fjällnära områden med de speciella förhållanden som råder i dessa områden.
Bernt Karlsson