När regeringen gav uppdragen till Naturvårdsverket att utreda genetik, en försiktig jakt och regional förvaltning fanns ingen annan rovdjurspolitik att utgå ifrån än den som funnits i landet sedan 2001. Trots att regeringen verkar ha en ambition om att ändra politiken fanns inga tydliga signaler hur den nya skulle se ut.
Därför fick Naturvårdsverket utgå ifrån den gamla politiken när de gjorde sina utredningar.
Regeringen har börjat i fel ände. Först måste man lägga fram en politik, utifrån denna formar man lagar och regler. Genom hur uppdraget formulerades förhindrades Naturvårdsverket att komma med konstruktiva förslag.
Verket fick således i uppdrag att regionalisera den gamla kritiserade rovdjurspolitiken, säger Gunnar Glöersen.

Mål för rovdjuren
Utöver denna fadäs finns det ett antal saker som Jägareförbundet är kritiskt till. Det största missnöjet rör målen för rovdjursstammarna och hur den regionala rovdjursförvaltningen skulle fungera.
Regeringen har i uppdraget till Naturvårdsverket negligerat den absolut viktigast frågan. Hur många rovdjur vi ska ha i landet. De nationella målen måste ses över. Denna fråga måste regeringen ta tag i.
Vi vill också att begreppet toleransnivå införs, både i renskötselområdet och utanför.

Inte regionalt
Jägareförbundet anser inte att förslagen till regional förvaltning innebär något mer regionalt inslag än att det blir en tjänsteman på länsstyrelsen som får fatta beslut i stället för en på Naturvårdsverket.
Eftersom de ska följa samma regler och paragrafer kan man inte förvänta sig någon större förändring. Detta är inte acceptabelt. Om man ska öka förtroendet för rovdjurspolitiken måste det finnas demokratiska inslag i beslutsfattandet, vilket helt saknas i verkets förslag.
Jägareförbundet gör alltså tummen ned och påpekar:
Regeringen bör istället för dessa förslag överväga att införa ett nytt beslutsorgan med politisk representation i syfte att öka legitimiteten för rovdjurspolitiken.

Gynnsam bevarandestatus
Det lite flummiga politiska begreppet gynnsam bevarandestatus blir allt viktigare. Hur detta tolkas och används kan få stor betydelse för rovdjurförvaltningen både nationellt och internationellt. Därför ägnar förbundet lite extra omtanke kring detta i sitt remissvar.
Det är viktigt att vi håller oss till de nivåer som EU slagit fast. Och inte går så hemskt mycket längre. Detta kan göra att våra ansträngningar tvingar andra länder att göra samma sak, säger Gunnar Glöersen.
Gynnsam bevarandestatus är komplicerat. EU har slagit fast att en population ska ha mindre än 10 procents risk för utdöende inom 100 år för att vara livskraftig, men också att ambitionen bör vara högre. Exakt vad som menas med högre ambition fastställs inte.
De forskare som Naturvårdsverket kontaktade menade att det räcker med 200 vargar för att nå gynnsam bevarandestatus om vargstammens genetiska situation förbättras.
I princip handlar det om en invandrad varg var annat år som fortplantar sig i Sverige.

150 vargar
Förbundet konstaterar med utgångspunkt från forskarrönen att det skulle räcka med 150 vargar i Sverige och 50 i Norge för nå gynnsam bevarandestatus, vilket också har varit Jägareförbundets tak för vargstammen.
När det gäller försiktig jakt på varg så menar vi att skyddsjakt ska vara ett komplement till förvaltningsjakt. Inte det omvända som Naturvårdsverket föreslår, säger Gunnar Glöersen.
Förbundet vill att jakten på varg kommer igång så fort som möjligt, och anger en lämplig jakttid mellan 1 oktober och 31 mars. När det gäller jaktmetoder vill man heller inte se några inskränkningar, som exempelvis förbud mot åteljakt.
Magnus Rydholm

Sammanfattning av Jägareförbundets remissvar:
Kräver att de nationella målen omedelbart justeras.
Kräver att toleransnivåer införs både inom och utanför renskötselområdet.
Kräver att det demokratiska inslaget i beslut som rör rovdjur utökas.
Avstyrker förslaget om att döpa om jaktlagen till lag om förvaltning av vilt.
Kan inte acceptera att vargstammen tillåts växa ytterligare.
Anser att skyddsjakt ska vara ett komplement till förvaltningsjakt, inte det omvända.
Vill ha omedelbar förvaltningsjakt på varg.
Delar Naturvårdsverkets syn att det nationella målet för lodjur måste revideras.
Anser att den social dimensionen och de ekonomiska aspekterna helt saknas i förslagen.