Det var under en jakt strax norr om Ystad som  ett magert vildsvin avlivades. Den unga hangrisen var tunn i pälsen och hade förtjockad överhud med utbredda ytliga fuktande hudsår. Vid undersökningar av vildsvinet påvisades SVA riklig förekomst av skabbdjur i huden.
Detta är troligen det första fallet av skabb på vildsvin som säkert diagnostiserats i Sverige. Smittkällan för skabb hos vildsvin i Sverige kan vara skabbrävar eller utegående tamsvin. Med tanke på att rävskabben funnits i landet sedan slutet av 1970-talet och sjukdomen varit så utbredd i landet, är det dock sannolikt att det är enbart vildsvin i dålig kondition, med försämrat immunförsvar eller med underliggande sjukdom, som blir sjuka av skabb.
Skabb hos viltlevande vildsvin har tidigare rapporterats från Europa, men enbart som enstaka fall, bland annat i Tyskland, Polen och Italien.
SVA tar gärna emot rapporter om misstänkt skabbangripna vildsvin.