I helgen höll Jägareförbundet Västerbotten sin länsstämma i Sorsele. I samband med stämman kom frågan upp om konflikterna i älgfrågan mellan främst storskogsbruket och jägarna.
– Vi har kommit på kant med storskogsbruket men vi har bestämt att vi ska föra dialog med varandra. Vi kan inte förvalta älgen genom gräl. Vi kommer inte komma till något vettigt resultat mellan jägare och markägare om vi inte tonar ner de ibland väldigt aggressiva uttalandena. Vi måste lyssna på varandras argument på ett mer konstruktivt sätt, säger Karl Gustav Abramsson.

Karl Gustav Abramsson, Vilhelmina, omvaldes till ordförande för Jägareförbundet Västerbotten. Foto: Lars-Henrik Andersson

Flera krismöten

Nu i vinter har Jägareförbundet haft flera träffar både regionalt och lokalt med skogsbolagen. I Lycksele deltog även länsstyrelsen på ett möte. Och det är i Lyckseleområdet som konflikterna varit stora.
Dessutom kommer nu träffar ske mellan jägare och markägarrepresentanter på tre platser i landet; norra, mellersta och södra Sverige. Där ska det så kallade handslaget mellan storskogsbruket och jägarna diskuteras.
– Det handlar om att prata om innebörden av handslaget, föra dialog och försöka komma framåt i frågan, säger Peter Ledin, regionchef norr vid Jägareförbundet.

Påbörjat dialog

Han fortsätter:
– Vi har påbörjat en dialog och förhoppningarna är stora att komma framåt.

”Vi har påbörjat en dialog”

Men det är ett par saker som Jägareförbundet Västerbotten inte vill göra avkall på, och det är frågan om brunstuppehållet i älgjakten, som skogsbruket vill slopa och den så kallade avlysningsjakten.
– Ny finsk forskning visar på biologiska problem och att det kan bli störningar om man jagar under älgens brunstperiod.
Dessutom har det i vinter, med det höga snödjupet, funnits stark kritik mot att man bedrivit älgjakt under dessa förhållanden.

Uttalande om etik

I samband med länsstämman antogs ett uttalande, med anledning av vinterns älgjakt:
”Älgjakten ska bedrivas med hänsyn till viltet, annan jakt och det rörliga friluftslivet, på ett sätt så att allmänhetens acceptans för jakt ska främjas. Jakten ska inte bedrivas under älgens brunst eller på annat sätt så att älgarna utsätts för onödiga påfrestningar. Hänsyn ska således tas till existerande snöförhållanden och till hundarnas egenskaper, till jaktsätt samt till antalet störningstillfällen under säsongen.”
Samtidigt avslog stämman en motion från Håkan Gunnarsson i Vindeln som handlade om att Jägareförbundet ska arbeta för att älgjakten ska avslutas efter vecka 50.

Det blev inga stora diskussioner i samband med länsstämman i Västerbotten. Foto: Lars-Henrik Andersson

Inga kortare jakttider

Styrelsen för Jägareförbundet Västerbotten håller med om att förhållandevis få älgar skjuts från julhelgerna fram till och med den sista januari men att frihet under ansvar ska råda.
”Jägareförbundet har den generella ståndpunkten att jakttiderna inte ska förkortas.”
Håkan Gunnarsson menar dock att en del jägare inte klarar av denna frihet, utan jagar på ett oetiskt sätt i djupa snöförhållanden.
2016 tog Jägareförbundet dock beslut om att arbeta för att älgjakten ska avslutas en månad tidigare jämfört med idag.

Avlysningsjakt

Karl Gustav Abramsson menar att frågan inte är okomplicerad. Han är ingen vän av den så kallade avlysningsjakten som innebär att alla jaktlag som ingår i älgskötselområdet har gemensam tilldelning. Älgarna delas inte upp mellan jaktlagen.

Representanter från Västerbottens kretsar samlades i helgen i Sorsele för länsstämma. Foto: Lars-Henrik Andersson

– Avlysningsjakt skapar spänningar mellan jägare och jaktlag, säger Karl Gustav Abramsson.
Han är inne på att man måste försöka nå en stor del av avskjutningsmålen så tidigt som möjligt, helst under första delen av älgjakten.
– Vi kommer aldrig gå med på avlysningsjakt från älgjaktstarten. Vi har diskuterat älgjaktstart från 1 september och det säger vi inte nej till men det kräver ett regeringsbeslut.
Karl Gustav Abramsson omvaldes till ordförande vid årsstämman. Jägareförbundet Västerbotten har 8 351 medlemmar. Andelen kvinnliga medlemmar var förra året 11,4 procent. Rikssnittet var 8,8 procent.