Vissa röster hävdade dock från början att älgskötselområdet inte skulle fungera. Men idag har området istället utökats med flera lag och idag ingår 33 jaktlag, sammanlagt 21 081 hektar. Styrelsen består av sju ledamöter och tre suppleanter. Vi menar att en lite större styrelse ger en bättre förankring av besluten i jaktlagen.
Inför årets jakt infördes, med stor majoritet, för första gången taggbegränsning på tjur. Mötet beslutade att freda alla tjurar med fyra taggar. Det resulterade i att jägarna under jakten släppte förbi sig 1215 tjurar. Resultatet lär vi se redan nästa säsong.

Ingen varg
I dagsläget har vi ännu inte påverkats av vargen men påverkan från lodjur är däremot stor. Vi har därför byggt om en organisation med rovdjursansvarig i varje jaktlag för lodjursinventering och jakt.
Intresset är stort och vi har de senaste två åren lyckats fälla tre lodjur, varav ett är fällfångat och de två övriga fälldes vid gemensam lodjursjakt.
Vi var först i Värmland med att regelbundet spillningsinventera älg och rådjur, med start 2002. Vi gör detta vartannat år vilket ger oss bra kunskap om stammarnas utveckling.

Jämn nivå
Vi har lyckats hålla älgstammen på en jämn nivå, medan rådjurstammen har minskat kraftigt under perioden. Målet nu är att få en bättre tjurstam. Kalvvikterna är bra och antalet kalvar per ko är enligt älgobsen rekordhögt, nästan en kalv per hondjur.
Ett orosmoln för oss är att den nya älgutredningen ska slå undan benen för vårt lyckade samarbete. Av den anledningen motionerade vi för två år sedan till Jägareförbundet Värmland om att de ska verka för att älgskötselområdena ska bestå som fristående enheter även om nya större viltförvaltningsområden införs.
Att sköta ett älgskötselområde kräver mycket jobb och utan goda relationer mellan jaktlagen och en väl fungerande styrelse hade vi inte lyckats så bra.
Jan Bjureld, ordförande