Som ett led i att bredda kretsarbetet arrangerar Eksjö jaktvårdskrets temakvällar i olika ämnen, och denna föreläsnings- och diskussionskväll i Folkets hus i Bruzaholm stod alltså rovdjuren på programmet.

Inga Ängsteg talade om rovdjur i allmänhet och varg i synnerhet. Hon gav en bild av hur rovviltstammarna utvecklats, beskrev forskningen och de politiska mål som finns och berättade om de skador som djuren orsakar.

Går bra för vargen
Det går ganska bra för vargen, som ökat i antal med i genomsnitt 20 procent under de senaste åren. Därför är det lite svårt att förstå alla olyckskorpar som talar om hur hotad vargen är.

Med tanke på åhörarskarans sammansättning var det inte underligt att de jägarnära frågorna stod i fokus. Man undrade varför, hur och i vilken omfattning vargen tar jakthundar samt hur älgjakten påverkas med varg i ett område.

Vargen inverkar på älgstammen. På Grimsö har det gjorts beräkningar av hur mycket, och det hänger intimt samman med storleken på vargreviret.

Måste till kompromisser
Beräkningarna visar att om reviret är 100 000 hektar stort och har en vinterstam av älg på 68 individer per tusen hektar kan jägarna skjuta 1,4 älgar. Men om reviret endast är 50 000 hektar stort blir det knappast någon älg över till jägarna ens om vinterstammen uppgår till 15 älgar per tusen hektar.

På vissa håll är det med andra ord omöjligt att jaga älg, konstaterade Inga Ängsteg, som också målade upp en vision:

Det måste till kompromisser. Skogsbolagen måste acceptera fler än sju älgar i vinterstam per tusen hektar, jägarna får finna sig i ett lägre jaktuttag, och vargstammen måste tunnas ut genom jakt.