En ny skollag har antagits. Som en följd har också nya kursplaner för hela  gymnasieskolan skrivits. Dessa har nu varit ute på remiss. I oktober fattar Skolverket beslut.
För naturbruksgymnasiernas del innebär det att fyra inriktningar skapas. Det blir lika över hela landet. Avsikten är också att utbildningarnas kvalitet ska säkras och bli likvärdig i alla skolor.

Fyra inriktningar

De fyra nationella inriktningarna blir lantbruk, djur, trädgård och skog. Inom skog skulle man kunna tänka sig att jakt och viltvård kom in, men med de nya planerna kommer det bara att finnas utrymme för jakt och viltvård under 200 timmar.
Det är detta som skapar oro hos de naturbruksgymnasier som har jakt och viltvård på programmet. Även de skolor som utbildar jakt-, natur- och fiskeguider inom hotell- och turismprogrammet är oroliga.
Det kommer att finnas mycket lite utrymme för mer praktiskt inriktade   färdighetskurser, om vi ska finnas inom skogsinriktningen. På 200 timmar ska vi lära ut hur man gör en viltvårdsplan, tar jägarexamen med mera. Det blir för lite, säger Stefan Rudenius, lärare på naturbrukgymnasiet i Ryssby.
700800 timmar jakt och viltvård ska ner till 200.

Mycket kritisk

Per Fremvik som är programrektor på Öknaskolan är mycket kritisk.
Det är branschintresset, skogsnäringen, som fått styra för mycket. Det finns  visserligen en del som är bra men för jakt- och viltvårdsutbildningarna är det inte nödvändigt med en del av de skogstekniskt inriktade kurser som skulle bli obligatoriska.

Lisbeth Åhlund som är rektor på Öknaskolan tycker också att det blir alldeles för få timmar.
Oavsett om vi försöker komma in inom skogs- eller lantbruk, vilket ju också är tänkbart, blir det för få timmar för jakt- och viltvård för att ge yrkeskunskap inom området.

Studera vidare

Naturbruksgymnasiernas utbildningar är yrkesprogram som ska göra det möjligt för eleverna att börja arbeta direkt efter gymnasiet, men vissa utbildningar ger också möjlighet att studera vidare på högskolan.

Många av eleverna här läser exempelvis också vidare på högskolan till  skogsmästare eller viltmästare.
Harriett Lindau är rektor på Ryssbyskolan och är oroad för framtiden.
De elever som inte är skogsintresserade kommer kanske inte att söka nu. Och vi har en smärtgräns för hur många elever vi måste ha på en linje för att vi ska kunna genomföra den, säger hon.

Tvärt emot samhällstrenden

Inom Sveriges yrkesjägareförening, SYF, tycker man inte alls om en strypning av jakt- och viltvårdsutbildningen på gymnasienivå. Det går tvärtemot tankarna i samhället på levande landsbygd med jakt- och naturturism, menar man.

Det finns ju en trend inom samhället idag där människor ska kunna få sin utkomst också i glesbygden. Där ger utbildningar inom jakt, viltvård, fiske och guidning en bra grund för många ungdomar, säger Paul-Erik Jensen, talesman för  Yrkesjägareföreningen.
Vi tycker att det är väldigt olyckligt att man nu vill minska på utbildningar som kan ge utkomster i glesbygd. Ledande politiker har ju talat mycket om att det behövs kreativitet för att hålla landsbygden levande. Och de här utbildningarna har fungerat väldigt bra, tycker Paul-Erik Jensen.

Ett överskott?

En invändning som hörts mot jakt- och viltvårdsutbildningarna är att alla som utbildas inom området inte kan rymmas. Det blir ett överskott på jaktutbildade helt enkelt. Men kritiken avvisas av Stefan Rudenius,lärare på Ryssby naturbruksgymnasium.

Vi ger våra elever i dag en gedigen utbildning inom vilt och jakt. Läser man sedan vidare till skogsmästare får man två ben att stå på. Man kan säga att vi förser  samhället med viktig kompetens inom jakt och vilt, även om det inte blir elevernas huvudsakliga yrkesinriktning senare i livet.