Oro och missnöje över älgförvaltningen i Västerbotten präglade helgens kretsordförandekonferens. Foto: Anja Kjellsson

Älgförvaltningen hett ämne under konferens

Missnöjet över skogsbolagens agerande i frågor som rör älgförvaltningen i Västerbotten är stort. Under helgen hölls en kretsordförandekonferens i länet där den infekterade frågan var ett hett ämne.

Jägareförbundet Västerbotten och de 21 jaktvårdskretsarna i länet vill ha en konstruktiv dialog mellan jägare och markägare, inkluderat de stora skogsbolagen.

Under helgens konferens enades länsföreningens ledning och kretsarnas representanter om att det under denna jaktsäsong bedrivits en mer än vanligt hård kampanj mot älgen.

Skogsbolag och myndigheter har gemensamt agerat för att öka avskjutningen och minska älgstammen.

 

Håll er till sanningen

Frågan är inte ny, men Jägareförbundet Västerbotten tycker sig se en tendens till det de kallar ”alternativa fakta” i debatten.

– Jägareförbundet Västerbotten tycker att det är högst rimligt att ställa krav på att statliga myndigheter och skogsbolag och dess representanter håller sig till sanningen, god ton och demokratiska spelregler, skriver länsföreningen i ett uttalande från konferensen.

Som exempel på en olycklig utveckling nämns Lycksele och Burträsk där konflikten kulminerat i hårda ord och beskyllningar. I Burträsk blev resultatet av bråket att samtliga jägarrepresentanter i Burträsk NVK älgskötselområde omfattande 120 000 hektar avsagt sig sina uppdrag.

 

Dominerande markägare

I Lycksele hotade Holmen Skog som en dominerande skogsägare med att upplösa Vinlidens vvo om viltvårdsområdet om stämman beslutat att gå ur samarbetet i älgskötselområdet, ett äso som domineras av skogsbolag.

Fäbodlidens vvo valde att gå ur älgskötselområdet.

– Fäboliden var ett av de jaktlag som från början tog initiativet till Stöttingfjällets älgskötselområde, och nu lämnar man det. Situationen är olustig. Möjligheterna för jaktlaget att påverka sina avskjutningsmål är obefintliga, säger Calle Franklin, representant för Fäbodlidens vvo och ledamot i Jägareförbundet Västerbottens styrelse.

Jägareförbundet Västerbotten vill nu hitta en väg framåt. Man har från länsföreningens sida respekt för att det lokalt kan förekomma svåra betesskador på tallungskog, men anser att det finns både förklaringar och omständigheter som påverkar situationen.

 

Älgen har inte hela skulden

Att enbart skylla på älgen är enligt länsföreningen varken konstruktivt eller logiskt.

– Jägarna måste vara med i älgförvaltningen, på lokal nivå och långsiktigt – annars kommer det aldrig att fungera. Det tycker Jägareförbundet att älgstammen i Västerbotten är värd, säger K G Abramsson, ordförande Jägareförbundet Västerbotten.

Under tisdagen hålls ett seminarium på Kungliga skogs- och lantbruksakademien, där det så kallade handslaget mellan Jägareförbundet och skogsbruket ska debatteras. Handslaget är en avsiktsförklaring mellan parterna för att överbrygga konflikter och skapa förutsättningar för en gemensam inriktning i klövviltsförvaltningen.

Seminariet direktsänds på nätet med start klockan 10.00.

Från Svenska Jägareförbundet deltar förbundsordförande Torbjörn Larsson och styrelseledamot Peter Eriksson samt förre förbundsordföranden Björn Sprängare som var den som tog initiativet till uppgörelsen.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev