Under sommaren 2009 gick många rådjur omkring på Löddesborgs gård i Skåne med stora svarta fläckar av löst träck i bakändan. Djuren magrade efterhand och flera återfanns döda. Prov från mage och tarmar sändes för analys till Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) i Uppsala.

SVA hittade inga salmonellabakterier. Symtomen stämde överens med SVA:s tidigare undersökningar av rådjur med så kallad rådjursdiarré. SVA kunde dock inte säga vad som orsakade diarrén, trots att man genom åren genomfört omfattande obduktioner och provtagningar.

Maximalt foderutbud

Även under 2010 grasserar rådjursdiarrén på Löddesborg. Eftersom djuren drabbades under sommaren med maximalt utbud av näring, borde orsaken inte vara ensidig och bristfällig kost. Rådjur, som under vinterhalvåret endast har tillgång till höstraps, kan visa likande symtom.

På en stor del av gårdens areal odlas morötter och rådjuren har under höst och vinter tillgång till foderplatser med bortsorterade morötter. Under vegetationsperioden betar rådjuren gärna morotsblast.

Smittorisk

Om diarrén först upptäcks hos ett djur i en grupp är det vanligt att ytterligare djur i gruppen blir sjuka.

Således torde det finnas en viss smittorisk, säger Jonas Malmsten på SVA.

Det har heller inte kunnat konstateras om ett sjukt djur kan återhämta sig
En annan iakttagelse är att ju tätare rådjurspopulation man har, desto större verkar risken vara för att diarrén uppkommer.

Rådjursjakt bedrivs inte på den 620 hektar stora gården, vilket har medfört en ovanligt tät population.