Naturvårdsverket utvärderar licensjakten ur två aspekter:
Processen hur gick det till att ta fram beslutet. Vad innebar det för länsstyrelsernas genomförande av beslutet.
Förhållandena under jakten samt effekterna på svenska vargstammen.
Utvärderingen av processen är nu klar. Den har genomförts av Enheten för strategier och utvärdering. Den andra delen genomförs av Viltförvaltningsenheten och blir klar efter sommaren.

Tidspress
Riksdagen beslöt den 23 oktober att införa licensjakt på varg år 2010. Naturvårdsverket fattade beslutet om jakt den 17 december och jakten startade 2 januari. I förberedelserna engagerades forskare, rovdjurshandläggare på länsstyrelser, jägarorganisationer och bevarandesidan, samt Rådet för rovdjursfrågor.

De involverade är överlag nöjda med beredningsprocessen och förberedelserna. Naturvårdsverket får genomgående goda omdömen för hur man skötte beredningsprocessen. Inlyssnande, öppet sinne och trovärdighet är ord som nämns. En majoritet anser att samarbetsklimatet var gott.

Även handläggarna på Naturvårdsverket är relativt nöjda med resultatet, men menar att tidsplanen var mer pressad än vid tidigare jaktbeslut.

Fem punkter
Utvärderarna listar fem viktiga lärdomar
Samråd, dialog och öppenhet är centralt för en god process. Att få göra sin röst hörd är viktigt ur legitimitetssynpunkt.
Frågan om vem som får komma till tals har haft betydelse för processens legitimitet. Möjligen hade en ännu bredare och jämnare representation gjort processen mer legitim och även påverkat acceptansen för licensjakten.
Av legitimitetsskäl är det bra att beslutsunderlagen är så breda som möjligt.
Tid är en väsentlig resurs. Här har bristen på tid påverkat vem som deltagit, graden av delaktighet, öppenhet och förutsättningarna att genomföra beslutet på regional nivå.
Det finns anledning att se över rutinerna för dokumentation på verket. Det saknas anteckningar från flera möten.