Erik Lindberg känner till de problem som finns inom Stöttingfjällets älgskötselområde.
Han menar dock att än så länge verkar det handla om missnöjesyttringar. Konkreta ansökningar från viltvårdsområden om att gå ur älgskötselområdet och bli ett vanligt licensområde igen har man ännu inte fått in.
– Vi har bara fått förfrågan från ett område om hur man går till väga för att gå ur. Det finns meningsskiljaktigheter inom vissa älgskötselområden där det har fungerat sämre med samråd och där markägaren kanske har drivit vissa frågor lite för hårt, säger Erik Lindberg.
Han säger vidare att länsstyrelsen hört talas om att skogsbolag hotat med att upplösa ett viltvårdsområde.

Personkemi

– Vi hör även missnöjet som finns i vissa områden men sedan gäller inte det här hela Västerbotten. Det finns områden där det fungerar mycket bra också.

Erik Lindberg, länsstyrelsen Västerbotten. Foto: Länsstyrelsen

Erik Lindberg menar att det kan handla om att personkemin inte stämmer mellan företrädare för jägare och skogsbruk.
– Då kan det vara nödvändigt att se över om dessa personer bör bytas ut mot mer samarbetsvilliga personer.

Han berättar att det även i Burträsk är en konflikt mellan jägare och markägare i ett älgskötselområde där markägarsidan drivit igenom via utslagsrösten att det ska bedrivas avlysningsjakt.

Utslagsröst

I sammanhanget bör påpekas att ett älgskötselområde inte behöver ha en styrelse eller sammansättning där markägarsidan ska ha utslagsröst.
– Det finns inget sådant regelverk hur ett älgskötselområde ska styras. Det är upp till de som ingår i skötselområdet att hitta formerna för hur området ska styras. Det enda kravet länsstyrelsen har är att det ska finnas en utpekad kontaktperson som vi kan skicka information till och som svarar för att fällda älgar rapporteras in och att fällavgifterna betalas in. Önskvärt är att det finns representanter för både jägare och markägare men det är inte nödvändigt med utslagsröst i ett älgskötselområde, säger Erik Lindberg.
Han tycker det vore tråkigt om älgskötselområden nu börjar knaka i fogarna på grund av missnöje.

Foto: Lars-Henrik Andersson

Vad kan länsstyrelsen göra?
– Vi kan åka ut och informera och kanske i vissa fall medla. Det finns kunskapsluckor över hur systemet är tänkt att fungera.
Erik Lindberg tycker även att jägare och markägare borde ägna mer tid åt att prata med varandra än att skriva syrliga debattartiklar.

Gå in och stötta

– Det borde lyftas fram mer det som fungerar och att alla förstår kedjan – från jaktlaget upp till älgförvaltningsområdet. Länsstyrelsen har ett ansvar för att det här ska fungera men sedan är det mycket upp till jägare och markägare att faktiskt få det här att fungera. Vi kan gå in och stötta och ta fram riktlinjer över hur man kan jobba, säger Erik Lindberg.
Han tycker det vore olyckligt om skötselområden börjar splittras upp.

Ett steg bakåt

– Det kommer inte att föra något gott med sig och är ett steg bakåt i förvaltningen. Hela tanken med det nya systemet bygger på samverkan och att jägare och markägare pratar med varandra om mål och annat. Ingenting blir bättre för att man väljer att kliva av ett dåligt fungerade samarbete i ett skötselområde till ett obefintligt samarbete inom licensområden. Då är det betydligt mer gynnsamt att göra vad som krävs för att förbättra samarbetet och samverkan inom redan befintliga skötselområden, säger Erik Lindberg.