Enligt regeringen ska det nya älgjaktssystemet baseras på samordning av älgjakten i så kallade älgförvaltningsområden, som i huvudsak omfatten en egen älgstam.
Genom en ökad helhetssyn och samordning av jakten finns goda förutsättningar att ha en älgstam av god kvalité samtidigt som skadorna i trafiken, skogen samt på den biologiska mångfalden begränsas, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson.
Många delar av den nya älgförvaltningen är känd sedan tidigare. Men regeringen har gjort vissa ändringar efter den kritik som framfördes av jägare i samband med att förslaget gick ut på remiss.

Sund förvaltning

Det nya älgförvaltningssystemet tillsammans med de nybildade länsvisa Viltförvaltningsdelegationerna skapar goda förutsättningar för en sund förvaltning av älgstammen, säger Hans von Essen, riksjaktvårdskonsulent vid Svenska Jägareförbundet. Men vi är besvikna över att man inte lyckats komma tillrätta med problemen med den dubbla jakträtten inom renskötselområdet, tillägger Hans von Essen.

Det nya förslaget innebär i korthet, att systemet med olika typer av jaktområden förenklas och att jägare och markägare blir mer delaktiga i besluten runt älgjakten.
En lyckad älgförvaltning förutsätter kunskap och samverkan över större områden, samt respekt för olika intressen, säger Per Mellström, ledamot i Jägareförbundets styrelse. Regeringens förslag ökar förutsättningarna för att detta ska komma till stånd. Det nya systemet för älgförvaltning beräknas börja gälla tidigast från jaktsäsongen 2011 och ska utvärderas efter tre år.

Följade frågor och svar är den information som regeringen publicerar på sin hemsida om hur systemet ska fungera:

När träder den nya älgförvaltningen i kraft?
Regeringen föreslår att det nya förvaltningssystemet träder i kraft den 1 januari 2012 och börjar tillämpas vid älgjakten 2012.

Hur ska förvaltningssystemet finansieras?
Älgförvaltningen ska i första hand vara självfinansierad genom fällavgifter och registreringsavgifter. Fällavgift på älgkalv återinförs därför. Den överföring av 100 kronor per fälld älg som gått från de länsvisa älgvårdsfonderna till Viltvårdsfonden upphör i syfte att stärka den nya älgförvaltningen.

Vilken blir Svenska Jägareförbundets roll när det lokala samrådet försvinner?
Förbundet ska bland annat bistå älgförvaltningen med uttolkning av resultat från inventering av älgstammen, medverka till att förstärka kunskapsnivån i älgförvaltningen, ge förslag till förvaltningsstrategier, utbilda aktiva inom älgskötselområden samt i övrigt främja den frivilliga jaktsamverkan.

Vad blir Skogsstyrelsens roll i den nya älgförvaltningen?
Skogsstyrelsen är en viktig part när det gäller att utforma inventeringsmetoder och att bistå älgförvaltningen med uppgifter om skogens tillstånd. De ska även ta fram riktlinjer för handläggningen av frågor om skyddsjakt.

Vilken blir Viltförvaltningens roll i älgförvaltningen? Kommer särskilda klövviltsutskott bildas?
Viltförvaltningsdelegationen ska fastställa övergripande riktlinjer för skötseln av älgstammen. I övrigt är det länsstyrelsen som fastställer vilka uppgifter som Viltförvaltningsdelegationen ska ha och om det finns behov av ett särskilt klövviltsutskott. Uppgifterna som delegationerna har kan alltså variera mellan länen. I lagrådsremissen föreslår regeringen uppgifter som kan vara lämpliga för Viltförvaltningsdelegationen. Här ingår följande: övergripande ansvar, fastställande av länsvisa planer och mål, fastställande av jakttider för älg, fastställande av fällavgifter, fastställande av älgförvaltningsområden, granskning och fastställande av planer för älgförvaltningsområdet, fastställa arealkrav för tilldelning av älg inom licensområden samt uppföljning av arbetet inom älgförvaltningsområdet.

Hur går licenstilldelningen till?
Älgförvaltningsgruppen ska föreslå till länsstyrelsen hur stor areal som krävs för tilldelning av älg utanför älgskötselområde där första tilldelning är en kalv. Tilldelningen kan variera mellan områden beroende bland annat på täthet av älg, fodertillgång samt förekomst av stora rovdjur. Länsstyrelsen eller viltförvaltningsdelegationen vid länsstyrelsen beslutar om areal för licenstilldelning i olika områden. Länsstyrelsen gör tilldelningsbeslut utifrån de arealkrav som har beslutats.

Kommer A-, B-, E- och K- områdena finnas kvar?
Nuvarande A- B- och E områden omregistreras till licensområde utan ansökan om de medger avskjutning av minst en kalv om året och i övrigt är av sådan beskaffenhet att de är lämpade för älgjakt. K-områdena, det vill säga den möjlighet som idag finns att jaga kalv på små marker under kort tid, blir kvar.

På vilket sätt skiljer sig de nu föreslagna älgskötselområdena från de tidigare?
Ett nytt krav som förs in i jaktlagen är att älgskötselområdena ska vara så stora att området medger en avskjutning av 10 vuxna älgar årligen. Regeringen kan göra undantag från detta krav. Tidigare var gränsen mer otydlig; man talade då om att området skulle hålla en i huvudsak egen älgstam. Befintliga älgskötselområden kan därmed vara mindre än de som nu föreslås. Trots detta bör de kunna vara kvar om länsstyrelsen bedömer att de gynnar älgförvaltningen.

Varför måste en fälld älg rapporteras inom två veckor?
En fälld älg måste rapporteras inom två veckor för att möjliggöra för älgförvaltningsgruppen att följa upp älgjakten vid ett tillfälle under pågående jakt. Vid kraftiga avvikelser från uppsatta mål ska gruppen till länsstyrelsen ge förslag till åtgärder som bör vidtas.

Hur ser maktförhållandet ut i älgförvaltningsgruppen?
Markägarna och jakträttshavarna har tre representanter var i gruppen. I de tre nordligaste länen ersätter en representant för rennäringen en av jägarrepresentanterna. Till ordförande i gruppen utses en markägarrepresentant som även har utslagsröst.

Vilka är älgförvaltningsgruppens uppgifter?

Älgförvaltningsgruppen ska enligt förslaget bland annat upprätta en förvaltningsplan för förvaltningsområdet genom dialog med de älgskötsel- och licensområden som ingår och med grund i inventeringar och övriga faktaunderlag.

Vem sätter upp målen för älgstammen?
Övergripande mål för älgstammen formuleras av de Viltförvaltningsdelegationer som har upprättats vid länsstyrelserna. Mål för älgförvaltningsområdet formuleras av älgförvaltningsgruppen som finns för varje område, men fastställs av länsstyrelsen eller dess Viltförvaltningsdelegation. Älgskötselområdena har älgskötselplaner som styr hur älgförvaltningen ska ske på deras område.

Kan älgförvaltningsområdena delas av länsgränser?
Ja, älgförvaltningsområdena kan delas av länsgränser. För förvaltningen är det en fördel om förvaltningsområdet avgränsas genom naturgivna och mänskligt skapade barriärer i landskapet. Intresset att skapa väl avgränsade områden är större än intresset att hålla områdena inom länsgränserna.

Hur stora ska älgförvaltningsområdena vara enligt förslaget?
Älgförvaltningsområdena ska enligt förslaget vara så stora att de omfattar en i huvudsak egen älgstam. I södra Sverige bedöms det vara cirka 50 000 hektar medan det i norra Sverige är cirka 70 000 hektar och uppåt.

Vad vill regeringen uppnå med förslaget till ny älgförvaltning?
Regeringen vill genom en ny form av organiserad samverkan över stora områden skapa en älgstam av hög kvalité i balans med betesresurserna. Älgförvaltningsområden som i stort sett motsvarar en egen älgstam inrättas av länsstyrelsen. När förvaltningen sker över stora områden kan jakten i större utsträckning än i dag kan planeras strategiskt utifrån bland annat skador på skog och förekomst av trafikolyckor. Förvaltningen ska vara väl förankrad i lokalsamhället och bygga på kunskap utifrån bland annat inventeringar av älg och skador.

Läs hela lagrådsremissen: