Alla som jagar i Sverige ska betala statligt jaktkort, eller viltvårdsavgiften som det också kallas. Detta gäller även för exempelvis hundförare och för dig som går i drev, i alla fall om du har del i bytet.

Den som ertappas med att jaga utan statligt jaktkort kan dömas till böter. Ett av de mer kända rättsfallen kring detta är när Jämtlands dåvarande landshövding Maggi Mikaelsson (V) jagade älg vid en representationsjakt utan att först ha betalat viltvårdsavgiften. Hon dömdes till böter för detta.

Det kan också vara så att försäkringar man har vid jakt inte gäller om man bryter mot lagen och jagar utan statligt jaktkort.

Tillkom 1938

Viltvårdsavgiften tillkom redan år 1938 och för närvarande är avgiften 300 kronor per jaktår. Naturvårdsverket samlar in avgifterna och Viltvårdsfonden förvaltas i sin tur av Kammarkollegiet. Naturvårdsverket har ännu ingen statistik tillgänglig på sin webbplats över hur många som löste statligt jaktkort jaktåret 2016–2017. Men jaktåret 2015–2016 löstes 286.619 jaktkort.

Knappt 86 miljoner kronor betalades då in av jägarna. En stor del av jägarnas pengar gick sedan till jägarorganisationerna. Jägareförbundet fick till exempel 52,2 miljoner kronor år 2016 och Jägarnas riksförbund fick 7,2 miljoner kronor.

Naturvårdsverket fick 24,7 miljoner kronor ur Viltvårdsfonden samma år. Även länsstyrelser, Statens veterinärmedicinska anstalt och Naturskyddsföreningen fick pengar från Viltvårdsfonden.