Vid en första anblick kan man snabbt slå fast en sak om det nya älgjaktssystemet. För de allra flesta jägarna kommer bytet av system inte märkas. De kommer att kunna jaga älg på samma sätt som tidigare, möjligen kan det komma att kosta några kronor mer.
De som i dag har B-licens kommer dock inte längre att få möjlighet att skjuta vuxen älg om man inte går in i ett samarbete med grannmarkerna. En tydlig inriktning mot en mer produktionsanpassad älgförvaltning.

Vidare kommer förändringarna av älgjakten främst att beröra de som är aktiva i älgskötselområden. De får en ny motpart älgförvaltningsområdet samtidigt som den egentliga makten över älgjakten kommer att ligga kvar hos länsstyrelsen och viltförvaltningsdelegationen.

Bra och dåligt

När man går igenom Naturvårdsverkets föreskrifter inser man snabbt att myndigheten har försökt jämka mellan jägarnas och markägarnas åsikter och krav. Skrivningarna är många gångar luddiga. Det finns både bra och dåliga delar.

När riksdagen fattade beslut om den nya älgjakten ville man att förvaltningen i huvudsak skulle skötas i älgskötselområden. Jägareförbundet har varit positivt till detta. Men under arbetet med föreskrifterna har det funnits starka önskemål från markägarsidan att det skulle vara älgförvaltningsområdet som skulle bestämma hur stor älgstammen ska vara och hur avskjutningen ska genomföras.

I ett älgskötselområde ska man inventera såväl älg som betestryck, delta i samråd, med mera. Vinsten med att vara med i ett älgskötselområde är att man också får ett stort inflytande på hur många älgar som ska fällas. Detta är en avgörande förutsättning för att få jägarna att samarbeta och ett viktigt incitament för att vara med i ett älgskötselområde.

Vi tolkar föreskrifterna som att hela systemet ska byggas underifrån utifrån planerna i älgskötselområdet, säger Hans von Essen. 

Stort ansvar

Denna tolkning är central för om systemet ska kunna fungera. Jägareförbundet har en uppgift att bidra till att man bildar älgskötselområden. Den uppgiften hade blivit i stort sett omöjlig om det inte funnits något att vinna på att bilda ett älgskötselområde. Det måste finnas en vinst i att samarbeta. Naturligtvis har även länsstyrelserna ett stort ansvar för bildandet av älgskötselområden.

Eftersom man nu valt att bygga älgjaktssystemet underifrån så ser vi positivt på detta. Det här kan fungera, säger Hans von Essen.

Men det ligger ett stort ansvar på älgförvaltningsområdet. Historiskt har vi sett hur svårt det är att nå en gemensam syn på älgstammens sammansättning och avskjutningsregler. Samtidigt visar all tillgänglig älgforskning att samarbete över stora områden är den enda framkomliga vägen till en framgångsrik älgförvaltning. En bra dialog mellan älgförvaltningsområdet och älgskötselområdet är nödvändig för att detta ska fungera.

Om man med ett ovanifrånperspektiv försöker tvinga älgskötselområden till åtgärder som dessa inte håller med om kommer det blomma upp konflikter. 

Licensområden

I riksdagsbeslutet öppnade man för ett alternativ till älgskötselområden licensområden. Tanken var säkert att denna form av jaktområden skulle vara ett undantag. Men faktum är att det inte finns någon övre storleksgräns.

I praktiken kan älgskötselområden ombildas till licensområden om samarbetet med älgförvaltningsområdet inte fungerar.

I licensområdet får man sin älgtilldelning från länsstyrelsen, man behöver inte inventera eller utföra något arbete, men man tappar ett reellt inflytande i älgjakten.

Vi hoppas naturligtvis att vi inte hamnar i sådana här situationer. Men detta understryker att älgjakt också handlar om att hantera människors olika åsikter. Älgjakten betyder så oerhört mycket för många människor. Därför är detta svårt, säger Hans von Essen. 

Det positiva

Men vad är positivt i det nya älgjaktssystemet? Jo, det finns en hel del. Här är några delar:

en ekosystembaserad förvaltning av älgstammen. Man ska ta hänsyn till i stort sett alla kriterier som påverkar älgstammen när man fattar beslut om tilldelning.

Färre älgjaktsformer. Tidigare fanns det en uppsjö av olika älgjaktsformer. Nu blir det tre älgskötselområden, licensområden och oregistrerad mark (bara kalvjakt på kort jakttid).

Licensområdens första tilldelade älg ska vara en kalv.

Älgförvaltningen sker över större områden än idag.

Älgförvaltningen byggs på samarbete, eftersom få markägare har sådana markområden att man förvaltar en egen älgstam.

Den verkliga makten över förvaltningen ligger hos länsstyrelsen, precis som i tidigare system. 

Det negativa

Naturligtvis finns det också saker som inte tilltalar jägarna. Under arbetets gång med att få fram älgjaktssystemet har framför allt storskogsbruket tryckt på ordentligt för att kunna få mer möjligheter att styra älgstammen. Här är några negativa saker med systemet:

Krångligare. I och med att det införs ett nytt mellanled älgförvaltningsområde blir det mer byråkrati. Ambitionen med mer kunskap om betestillgång, älgarnas antal med mera skapar mer arbetet.

Dyrare. Allt merarbete driver kostnaderna. Jägareförbundet har varit tydligt att det inte bara ska vara jägarna som står för kostnaderna, särskilt som många av de byråkratiska delarna i systemet kommer från myndighet och markägarkrav. 

I älgförvaltningsområdet får markägarna utslagsröst även om det bara är förslag som gruppen tar fram.

Se grafiken i ett separat fönster.