Frågan skulle egentligen ha avgjorts redan under vårriksdagen, men schabblades bort i samband med omröstningen.

Det var våren 2007 som nuvarande regeringen ändrade rennäringsförordningens tredje paragraf. Jägare från andra länder kom att jämställas med i Sverige boende jägare vid upplåtelse av småviltjakt på statens mark i fjällen. Det resulterade i överstort jakttryck av utländska jäg­are och vissa fjällområden fick stängas för jakt. Det gick ut över de fast boende jägarna i fjällkommunerna, som inte kunde jaga på sina hemmamarker.

Både Jägareförbundet Norrbotten och Västerbotten krävde på sina årsstämmor i våras att paragraf tre skulle återfå den lydelse den hade före 2007, så att länsstyrelserna får möjlighet att tillämpa skilda regler för utländska och inom landet boende jägare.

Avvisade ministerns trevare

Jägarna avvisade samtidigt landsbygdsministerns trevare om någon sorts kompetensprov för specifikt utländska jägare. Ett sådant kompetensprov kan utgöra ett exempel på just den otillåtna diskriminering som regeringen sagt sig till varje pris vilja undvika.

Kravet på en ändring av rennäringsförordningens paragraf tre återfinns även i en social­demokratisk partimotion om areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Även Josef Fransson och Lars Isovaara (båda SD) väcker fråg­an om rennäringsförordningens tredje paragraf. Det är värt att notera eftersom detta är Sverigedemokraternas första motion om jakt.

Utan att kräva lagändring motionerar även Saila Quicklund och Eva Lohman (båda M) om en tillståndsgivning som bland annat ger företrädesrätt för ortsbor och länsbefolkning när det gäller småviltjakt på statens mark i fjällen.

Två motionärer Edward Riedl (M) och Krister Hammarbergh (M) vill också avskaffa den så kallade dubbelregistreringen av älgjaktmarker ovan odlingsgränsen och på ren­betesfjällen.

Mer om höstens riksdagsmotioner om jakt:

Tillåt åtelkameror!

Vill förbjuda jakt på rapphöns och morkulla

Arrendepriser blir en fråga för riksdagen

Övriga jaktmotioner i korthet