Det nya hägnet omfattar fem hektar kuperad bokskog med inslag av fuktiga områden och tätare partier, alltså en för vildsvin lämplig biotop där det samtidigt är lätt att följa hundens arbete. I hägnet finns tre unga vildsvinsgaltar. Efter några månaders ”tjänstgöring” kommer de att bytas ut mot nya för att de inte ska bli för rutinerade och utveckla beteenden som vilda vildsvin inte har.

Ett liknande hägn, Boda vildsvinshägn, finns redan på Björkviks säteri utanför Söderköping.

I sitt anförande vid invigningen sade Jägareförbundets ordförande Torsten Mörner att det ännu bara finns ett för testverksamhet godkänt hägn i Västsverige, så att man någorlunda täcker in vildsvinens utbredningsområde.

Vi letar just nu med ljus och lykta efter någon i västra Sverige som vill satsa på ett test- och träningshägn där, sa Torsten Mörner.

Landsbygdsministern invigde

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson talade vid invigningen av det nya hägnet i Agusa. Han betonade vikten av att rätt hundar används vid vildsvinsjakt så att jakten blir både effektiv och etiskt försvarbar. När regeringen gav Naturvårdsverket i uppdrag att utreda den framtida förvaltningen av vildsvinsstammarna omfattades även hundanvändningen.

I samråd med Kennelklubben och Jägareförbundet har man därför tagit fram ett anlagstest för vildsvinshundar, avsett att äga rum under kontrollerade former i för ändamålet godkända vildsvinshägn.

Hotade med lagstiftning

Alliansregeringen har sedan 2006 underlättat kontrollen av vildsvinsstammen på många sätt, sade Eskil Erlandsson, och nämnde som exempel bland annat att det blivit tillåtet att använda belysning vid vildsvinsåtel, att jägare nu kan få tillstånd att använda bildförstärkare vid  mörkerjakt samt att man arbetat för att popularisera viltkött och förenkla besiktningsförfarandet. Men det var en inte helt nöjd minister som talade inför den församlade pressen och representanter för Jägareförbundet och Kennelklubben:

De frivilliga riktlinjer för utfodring av vildsvin, som fastslår att fodret ska bestå av spannmål eller andra oförädlade jordbruksprodukter, följs inte alltid. Sker inte bättring ser jag ingen annan utväg än lagstiftning mot utfodring med bageriprodukter och andra förädlade livsmedel som är onaturlig föda för vilda djur och som kan uppfattas som stötande av folk som vistas i naturen, sa Eskil Erlandsson.

Vad är anlagstest för vildsvinshundar?

Det bakomliggande skälet till anlagstestet för vildsvinshundar är att vi ännu inte hunnit utveckla en för svenska förhållanden anpassad jakthundstradition på detta område. Det har lett användning av ibland olämpliga hundar som är alltför aggressiva eller som jagar flera tillsammans, vilket ökar risken för att både vildsvin och hundar ska råka ut för skador.

Det är ur såväl djurskyddssynvinkel som ett jaktetiskt perspektiv viktigt att en vildsvinshund har rätt skärpeläge och med framgång kan arbete ensam med vildsvinen.

Ändamålet med anlagstestet för vildsvinshundar är därför att bedöma, men också att sätta en norm för, stötande-, kortdrivande-, ställande- eller drivande hundars lämplighet att arbeta självständigt vid vildsvinsjakt.

Testet ska genomföras så jaktmässigt som möjligt och så att hunden får tillfälle att visa sin lämplighet att stöta, ställa eller driva vildsvin.

Vid testet bedöms om hunden jagar vildsvin och att den inte visar överdriven eller ihållande aggressivitet, obehag eller tvekan i sitt arbete. Det är viktigt att en vildsvinshund kan arbeta ensam med vildsvin och att varken hund eller bytesdjur skadar varandra.

För att bli godkänd ska hunden visa omdöme och energi. Den ska inom 20 minuter självmant finna vildsvin i hägnet samt arbeta under skallgivning i minst tio minuter. Efter utfall och attacker från vildsvin ska hunden utan alltför stor påverkan från föraren fortsätta att jaga svinen. Den får dock inte skada vildsvinen, då avbryts testet.

Vid bedömningen blir hunden antingen godkänd eller underkänd. En underkänd hund kan dessutom få omdömet utvecklingsbar. Deltagaren får ett testprotokoll. Dessutom får godkända hundar ett diplom.