Vildsvinsstammen växter snabbt i Sverige och närmar sig sannolikt 150 000 djur. Vildsvinen berör därmed allt fler grupper i samhället. Utöver lantbrukare och jägare berörs nu även boende i tätorter, och i ett icke försumbart antal trafikolyckor är vildsvin inblandade. Henrik Thurfjells doktorsarbete handlar om hur vildsvinen utnyttjar och rör sig i landskapet, framför allt hur rörelsemönstret påverkas av faktorer som väder, jakt, trafik och utfodring. Kunskaper om detta är viktiga i förvaltningen av vildsvinsstammen, skriver SLU i ett pressmeddelande.

Årstid, sol och väderlek påverkar

Henrik Thurfjells studier visar att årstiden har betydelse för vilka delar av hemområdet som vildsvinen utnyttjar. Studierna visar också och att djurens rörelsemönster påverkas av om solen är uppe eller nere, samt av väderleken. Studierna visar även att djuren tar hänsyn till vilken risk det innebär att befinna sig i ett visst område. Exempel på risker är intensiv trafik eller jakt. Intensiv trafik får vildsvin att undvika att korsa vägar, vilket leder till färre olyckor när det är mycket trafik.

Begränsar rörelser vid stress

Den vanligaste reaktionen på stressfyllda förhållanden som trafik och jakt, eller dåligt väder, var att begränsa rörelserna. Det enda undantaget var drevjakter, som fick vildsvinen att fly istället för att gömma sig som de gör om jakten inte är lika intensiv. Studien visade också att vildsvinen utnyttjade olika naturtyper annorlunda när de var på flykt än när de var i sitt hemområde.

”Nästintill oemotståndlig”

Vildsvin uppfattar åkermark som en riskfylld, men åtråvärd naturtyp. När djuren befinner sig på åkrar föredrar de därför att vara nära skydd som skogskanter, diken eller häckar. Att försöka styra bort vildsvinen från åkermarken genom utfodring i skogen eller genom jakt tycks dock vara dömt att misslyckas.
En mogen gröda kan vara nästintill oemotståndlig för vildsvinen, säger Henrik Thurfjell i ett pressmeddelande.

Mänskliga aktiviteter som leder till undvikande beteenden hos vildsvin är ett av de viktigaste redskapen i förvaltningen, men det är viktigt att vara klar över hur omfattande sådana störningar behöver vara för att påverka djurens beteende på beståndsnivå. Det är också viktigt att känna till att vildsvin rör sig över stora områden, och att skötselåtgärder på en plats kan påverka områden som ligger två mil bort. Detta innebär att förvaltningen behöver samordnas över ganska stora områden, skriver SLU i pressmeddelandet.