Det sägs att slaktvikterna på älgkalvar minskat med 20 kilo under de senaste 2025 åren. Men det vi verkligen vet är att det är rätt stora variationer mellan olika år. Detta beror sannolikt på födotillgången och näringsvärdet i det foder älgkon och kalvar konsumerar under tiden maj till oktober.

En sent född får en dålig start
Sedan vet vi också att en sent född kalv, som är tillkommen då kon brunstat om tre veckor efter första och ordinarie brunsten, får en dålig start på livet. Den kalven/kalvarna blir självfallet en liten kalv på hösten när vi skjuter den. Och det drar ju självfallet ner medelslaktvikten på kalvarna om vi ett år har många sent födda kalvar.

Bra material från 1979
I Uppland har vi ett bra jämförelsematerial från tiden 19791985 då Korsnäs AB samlade in slaktvikter på älgar fällda i Uppland och vägda i Korsnäs slakteri i Gimo.
Drygt 700 älgkalvar vägdes under den tidsperioden i Gimo.

Då, i början av 1980-talet, var medelslaktvikten på tjurkalvar 67,8 kilo och på kvigkalvarna 63,1 kilo.

Enkelt med Viltdata
Under perioden 20032010 har vi i Uppland samlat in slaktvikter på över 1 000 älgkalvar. Numera är det väldigt enkelt att delta i denna studie då man i Viltdata.se kan registrera slaktvikter på skjutna älgar. Se till och göra det ni också.

Jämför vi nu med för 2025 år sedan har medelslaktvikten på tjurkalvarna minskat med cirka tre kilo till 64,8 kilo och kvigkalvarna har minskat med två kilo till 61,0 kilo.
Alltså en viss minskning men inte så drastisk som många pratar om.

Tack vare bra jämförelsematerial kan vi se att slaktvikterna varierar mellan åren. Grafik: Stefan Holm