Idag finns ord som skogsbruk, jordbruk och vattenbruk i Svenska Akademiens ordlista, men inte viltbruk. Det är något vi ska försöka ändra på, menade bland andra Jägareförbundets ordförande Torsten Mörner i sitt välkomstanförande.
Mörner påpekade att Naturvårdsverket redan år 2000 presenterade en promemoria om viltbruk.
Ett mycket bra PM, berömde Mörner, men bortglömt.
Vi satsar på viltbruk som en del av satsningen på Sverige som matland, sa departementsrådet Robert Andrén när han gav regeringens syn på begreppet.
Men om större viltstammar leder till mer skador på privat egendom och ökade konflikter, då har vi ett problem. Alla har ett ansvar för en ökad kommunikation för att förebygga konflikter, sa Robert Andrén.

Viltbruksplan
Ja, vad är då viltbruk? Begreppet speglades av flera talare som Skogssällskapets Calle Pfeiff. Han presenterade en modell och ett databaserat program för en integrerad skogs- och viltbruks-plan.
Carl Wachtmeister från LRF:s förbundsstyrelse gav jordbrukets syn på möjligheter och problem kring ökade viltstammar.
Jakten är en resurs som kan nyttjas mer, sa han.
Samtidigt är det viktigt att viltstammarna förvaltas på ett sådant sätt att grannars möjligheter att bedriva skogs- och jordbruk inte försvåras, framhöll han.

Mångfalden gynnas
Forskaren Fredrik Widemo betonade viltets positiva betydelse för den biologiska mångfalden. Han gjorde bland annat en jämförelse mellan det tidiga 1900-talets skogsbete av kanske fem miljoner tamdjur med dagens bete av knappa miljonen vilda klövdjur.
Kring detta blev det en del debatt. Flera menade att jämförelsen haltade en del.
De studier som finns som menar att klövviltet är negativt för biologisk mångfald har tittat på extrema älgtätheter på 50 djur per 1 000 hektar. Sådana tätheter är mycket ovanliga i Sverige, sa Widemo.
Föredraget mynnade ut i Widemos slutsats:
Normalstora klövviltstammar gynnar den biologiska mångfalden.