Reportaget publicerades i Svensk Jakt julinummer 2016. Har du inte tidningen? Klicka här för att få hem Svensk Jakt

I Skottsund, strax söder om Sundsvall vid Ljungans sista fors i närheten av Essviks­halvön, bor Leif Andersson och Ulrika Backlund. De har tre drevrar i lika många ­generationer. Den här morgon­en släpper Ulrika den ivriga hanen Aco på den norra delen av udden. Aco har inte varit i skogen på en vecka och är mycket sugen på jakt.
Leif Andersson och jaktkompisen Ingemar Fagerström intar passen under berget.
Det dröjer inte länge förrän det blir upptag. Drevet drar iväg nästan omgående rakt söderut.
Efter en stund söker vi oss upp mot berget för att få kontakt med drevet som nu inte är långt från gård­arna i Essvik.

Pass på berget
– Här är många rådjur skjutna, säger Leif Andersson när vi kommit upp på toppen av berget.
Vi möts av en fantastisk utsikt. Norrut breder Bottenhavet och Alnön ut sig och strax till vänster skymtar vi Sundsvall.
På berget möter vi Ingemar Fagerström. Vi fikar och spekulerar om det kan vara räv som Aco fått tag i eftersom drevet gick rakt undan. 
För någon dag sedan var Leif på jaktprov med Acos dotter Ellie som är två och ett halvt år. Provet gick på Alnön och det blev fyra upptag och två ettor.
Leif Andersson har goda förhoppningar att det ska bli en riktigt bra jakthund av Ellie. Pappa Aco, åtta år, är väl meriterad och lyckades över­leva mot alla odds.
Det blev en svår förlossning för tiken Ronja och Aco var den enda valpen av totalt fyra som överlevde.
– Det var rätt dramatiskt, minns Leif och fortsätter:
– Vi åkte ner till Ultuna djursjukhus i Uppsala på natten för att plocka ut de övriga tre valparna. Vi visste nämligen att det var fyra valpar i magen eftersom man tidigare gjort ultraljud på tiken.

Stirrade på Aco-flaska
– Jag sa när vi satt där på djursjuk­huset att om han överlever ska han heta Aco. Jag hade nämligen suttit och stirrat på en flaska som det stod Aco (Apotekskompaniet) på.
Aco var först ut, den andra valpen fastnade och trots att de körde i ilfart till djursjukhuset gick inte den valpen att rädda, ej heller resten av kullen som låg i tikens mage.
– Jag hade inte tänkt ta en hanhund och hade en köpare på Aco, men han backade ur och vi kunde behålla Aco, vilket var en jädra tur. Får man en sådan här bra hanhund kan man inte klaga. Han har en enorm jaktlust och hans allra främsta egenskap är nog söket, säger Leif Andersson.
– Ja, han är också duktig på att ringa, både när han söker och under tapptarbetet, inflikar Ingemar Fagerström medan vi äter våra smörgåsar med en fantastisk utsikt på köpet.
Leif Andersson är övertygad om att det är räv som Aco driver. Efter en stund lyckas Ulrika koppla deras dreverhane och vi bestämmer oss för att testa om Ellie hittar några rådjur.

Trogen dreverägare
Leif Andersson köpte sin första drev­er 1974 och har varit rasen trogen sedan dess.
– Jag ville ha en allround-hund som jagade både rådjur, hare och räv. Jag fastnade helt enkelt för rasen. Sedan får du för det mesta drev när du går ut och jagar. Antingen är det rådjur, hare eller räv. Mina hundar får driva vad de vill av dessa tre djur.

Uppsving för drevern
Han berättar att drevern nu fått ett litet uppsving.
– För ett antal år sedan gick antalet registreringar ner, framför allt i vargbältet men nu ökar drevern igen och i fjol registrerades drygt 500 valpar vilket är hyfsat. Det är relativt enkelt att få sålt en drevervalp i dag, köparna står på kö.
Vi har sökt lä för vinden och väntar på att Ellie ska hitta några rådjur. Efter en stund hör vi påsticket.
– Ja, det var där jag ville att Aco skulle ha sprungit i morse. Det är där rådjuren brukar stå, säger Leif Andersson när vi reser på oss för att höra tiken bättre.
Ellie tog upp rådjuren på nedre delen av bergets nordvästra kant.
Drevet går under berget, passerar ett gammalt torp och buktar en stund snävt i ett område med igenväxta odlingar nära en sjö. Sedan går drevet norrut över våra spår.
– Där är svårt att driva, konstaterar Leif.

Kommer rådjuren passera?
Drevet vänder sedan och Leif är näst­an säker på att rådjuren ska passera.
– Det här är ett jättebra pass, de brukar gå här, viskar han.
Men rådjuren väljer att ta sin tillflykt mot bebyggelsen vid stranden på västra sidan av halvön.
Det återstår inte så mycket mer än att lämna det blåsiga berget och försöka koppla Ellie.
– Så här blir det en del jaktdagar, synd att vi inte fick se några rådjur. Och att Aco drev räv, det trodde jag inte han skulle göra i dag. Jag blev förvånad. Han har bara drivit räv en eller två gånger tidigare under sin karriär. Att han drev räv i dag beror nog på att han inte hittade några rådjur, säger Leif Andersson lite misslynt.
– Var inte så missnöjd, hundarna gjorde vad de kunde, säger Ingemar Fagerström.